mycket befalla sig med dessa statistiska beräkningar, eller sätta allt för stor tro till dem — att de icke bäfva hvarken för de små possessionerna eller de stora possessionerna, eller för nossessioner i allmänhet, ty den ena eller den andra sorten kan vara försvunnen, innan man vet ord utaf — alt de icke grubbla på ekalegoriere allt för starkt, ty de kategorier, som i dag finnas, kunna vara bortblåsta i morgon — all de; med ett ord, söka skapa lagar för menniskor, som förmodligen alltid komma att finnas, så län2e samhälle finnes, men icke för sådant, utan hvilket både menniskor och samhålle kan tänkas. Läsaren ser, alt vi icke gått positift in i srågan; det gällde icke att uppställa ett förslag, icke ens omdöme om ett sådant, ty det är icke afgilvet, icke ens dess afgilvande begärdt. Det vällde blott att se till, hvad Ständerne i sjellva verket framställt; och det torde befinnas vara något, som är slipprigt nog, sannolikt föga nyttigt, möjligen missledande. Efter som uppdraget är nästan obegränsadt, äger man hoppas, att regeringen tager det någorlunda vidsträckt och uttalar principer, som äro längt mera värda än några siffror. Sker detta, så har nationen åtminstone något under tiden att fästa sig vid, att diskutera. Detta kan vara angelägnare, än mången tror. Ständernes pluralitet har imedlertid vågat tro derpå; och det länder dem till berömmelse. (W. -B.)