al hvilka Hera gesleråler, 0C Cu ue 4! av vojen. Underrättelsen härom bidrog just icke att höja armeens sjunkande mod. Trupparnes nedslagenhet, deras utmattade tillstånd, svarigheten att erhålla ordentlig tillförsel af lilsmedel, och notisen att Schamil hade att vänta betydliga lörslärkningar, bestämde öfvergeneralen att straxt anträda sin reträtt. Denna utfördes då också med en sådan brådska, att den sallkomligt fick uiseende al en flykt. Att fienden dervid icke förblef overksam, är helt naturligt, och estertrupperna isynnerhet ledo betydligt. Afven måste iman lemna efter sig på vägen mycket folk, som af mauhet icke orkade fortsätta marschen. Det tillstånd, i hvilket expeditionen ankom till fästningen Gersel, skall varit så bedröfligt, att man måste snarare anse desse trupper för spillrorna af en slagen här, än för hemåtvändande segrare. Forlusten, de lidit, står svärligen till att med bestämdhet få erfara; för närvarande anses den belöpa sig till 6 3 10000 man, under det bergsfolkens, enligt Ryssarnes egen utsago, knappt uppgår till lika mirfga hundra. hxpeditionsarmåen skall med de förstärkningar, generalen draget till sig på marschen, hafva utgjort 40 a 43000 man. Ofvanstående notiser från Kaukasus, hvilka ärv meddelade af en högre rysk officer, som sjeli deltog i den sista olyckliga expeditionen, öfverensstämma i alla sina väsentliga delar med en al Journal des Debats, enligt privata bref från St. Petersburg, gilven resumåe ölver Woromzows operationer i Kaukasus. Ilårutal erfar man dessutom vidare, att Woronzom på sin reträtt sväkvade i den största fara, enär bergsboerna fullkomligt omringat bonom och provianten tagit slut, och att han endast hade general-major Freitag att tacka för sin räddning, hvilken officer banade sig väg till honom, belriade honom och återställde förbindelsen med de ryska fästningarne, ur hvilka ban äter kunde förse sig med proviant. Prins Alexander af Hessen, thronföljarens gemåls broder, som befann sig vid kaukasiska hären, har afstätt från vidare deltagande i fälttåget och ville återvända till St. Petersburg. General Woronzow har, efter återkomsten från sin esegerrikaa expedition, åter förlaggt sina trupper i garnisonsplatserna och kantoneringsqvarteren på observationslinien. Äfven fälttåget för i år kan således anses såsom misslyckadt. GREKLAND. Athen den 47 Sept. Exministern Metaxas bar blifvit utnämd till minister i Konstantinopel. AMERIKA. För någon tid sedan förmäldes Haytierna hafva blifvit besegrade af Dominikanerna, men enligt Monileur Haytien för den 26 Juli, hadei stället Dominikanerna blifvit slagna och Haytierna mästare öfver slagfältet. Sedan hade desse sednare lagat sig till att angripa Port Cachiman, som imellertid utrymdes af Dominikanerna. llaytiernas öfverbefälhalvare hade derpå begilvit sig till Cap llaytien för att inhemta vidare instruktioner. Republiken Guatemalas regering har utvisat Jesuiterna. Belgiska kolonien Sant Thomas, hvars läge blifvit skildradt såsom i hogsta grad jemmerligt och eländigt, tyckes nu hafva förkofrat sig något. OSTINDIEN ochi CHINA. Bombay den 49 Juli. Choleran har i år anställt alldeles ovanliga sörhärjningar i nästan alla delar af brittiska Ostindien, men synes nu, i följd af regntidens inträdande, vara i aftagande. En brittisk-ostindisk bär påstås i December skola sammandragas vid Sutledsch, der Sir Henry Hardinge sjelf infinner sig. Det skulle då gälla Sihks, men man hoppas likväl att i godo förmå dem till lugn. Underrättelserna ur Pendschab gå från Lahore till den 27 Juni, och skildra tillståndet der såsom högst bedröfligt. Landet led på en gång af Cholerans härjningar, Peschora Singhs uppror och truppernas fortfarande oordningar. Choleran hade i Lahore, fastän hon nu äfven der var . a 1 aftananda vacaf 2AåA cstarkbt Att HÖOFAA A—