Tankar om StiniUS-CÅH-KULAthjROm. I afseende på verkställigheten framställer sig först frågorna: Nar och Hvar skall den här ofvan bebadade och förordade stånds-cirkulationen börja att tillkämpas i samhällslifvet? Beträffande första frågan om tiden, så vete vi, att allt, som äsyftar djupt och varaktigt gagn, framgår endast småningom. Först behjertas och omfattas en resorm endast af dem, som lisligast erfara lidandet af gamla missfsorhällanden och derföre klarast inse nodvändigheten af en förändring. Ständs-cirkulationens nodvändighet gör sig först starkast gällande hos sådana herremän, som t. ex. salt ärfva yltre samhällssoretråäden, dem de dock, till följd af bristande förmåga, icke mäkta förtjena; som af medsodda samhållssorhallanden blifvit iklädda lefnadssormer, dem de icke, jemte iakttagande af skyldig omtanka för sig sjelfve och sann bumanitet, mäkta uppbära; som, genom följderna al herrskahslifvets onaturliga skiljande från allt kroppsarbete, samt genom etlt alltsor öfvervägande stillasittande lefnadssätt och sinnesretning, ärft och sörvärst en tryckande sjuklighet; och som under allt detta uli själen bära gnistor af ett högre ljus, som visar dem, bvad menniskolifvet kunde vara friskt och härligt, om man blott utbytte slafveri under häfdvunna fördomar mot ett förnuftigt iakttagande af enkel naturlighet. Dessa herrar gripas först och starkast af längtan att kunna få vara små, med helsa och kraft, i stället för att anka sig fram uti herresormer, under en eländig vanmakt; och om de, till följd af egen kroppslig oduglighet, samt af allmänna brukets och sorhallandens till en viss grad oemotståndliga öfvermakt öfver individen, icke förmå eller sornustigtvis böra sätta sina enskilda svaga personer emot strömmen, och salunda finna nödvändiaut, att för egen del släpa sig fram i det medfödda herreständet, så göra de dock allt, hvad de förmå, for att åt de älskade barnen bereda en redbarare och lyckligare lesnad, dels genom att i uppfostran förbereda deras kropp och deras håg för ölvergången till kroppsarbetare, när blott tidssörhållanderna hunnit utvecklas derhän, att osvergången kan med hopp och önsklig sramgång verkställas, och dels äfven genom att upphäfva väckelserop, såsom i den skrift, ur hvilken ofvanstående utdrag blifvit bemtade, till andra, i stor mängd belinilige, likställde och liktänkande föräldrar, hvilka genom dessa väckelserop skola lära känna bvarandra, för att sedan ) Forts. fr. N:r 202.