UTRIKES NYHETER. FRANKRIKE. Puris den 435 Aug. Ester kammarsessionens slut räder en så godt som fullkomlig stiltje uti de politiska sarvalinen. Gvizot har vid en till hans ära uti en smistad i Normandie gilven poilisk middag hållit ett tal, uti hvilket han 103 tryckfrihetens försvar, erkännande att hon, oak ladt sina utsvälningar, verkade mera godt ån ondt, men påstär sedan, inkonseqvent nog, alt en värdiz och sornustsenlig politik hvarken kan eller fär lita benne utöfva ens det ringaste inflytande på siz samt skryter öfver sitt eget oberoende al densamma. Marskalk Bugeaud var den 5 dennes återkommen till Ålgier från sin expedition mot kabylerna. Han hade inskränkt sina operationer dertill, att tukta och till lydnad återföra nägra afsälliga stammar. En tidning sörmåler, alt marskalken begärt 5 månaders permission och skulle den 18 dennes algå till Frankrike. Marskalhen tyckes nu helt och hållet hafva slagit ur hagen fälttåget mot de oafhängise kabylerna. Turkiska trupper ligga i Tripolis, för att tjena dervarande af Turkiet beroende Bey till utsotande af hans afsigter mot Tunis, som lära gå3 ul på all bemäktiga sig On scherbis, den rikaste delen af regentshapet Tunis. Franska regeringen har skickat ett linjeskepp till Tunis och tvenne mindre krigsskepp till Tripolis. Den säkallalle hertigen af Normandie, som påstod sig vara Ludvig XVI:s son och thronarsvinge, aslel den 10:de dennes i Delft nåra 60 år gammal. ENGLAND. : London den 15 Aususti. Morning Chronicle, Lord Palmerstons organ, tilldelar drottningens resa ett politiskt ändamål, som icke shulle vara någonting mindre, än afslutandet af en allians emellan Ryssland, Österrike; Preussen och England till upprätthållande af europeiska makternas närvarande gränssorhallanden, så att icke den ena makten utvidgade sitt omräde på den andres bekostnad. ben ministerielle Standard framställer denna artikel säsom ett nytt sorsök alt reta Frankrike emot England. Ått, för osrigzt, drottningen rest ut för att ron si:, är lemlizen säkert; men det är väl icke så aldeles för ros skull, som just utrikesministern ensam åtsoljt henne på denna resa. Mivistören har segrat vid tvenne parlamenisval, det ena i Sunderland, det andra i Cirencester. rangisterna, eller det ultra-konservativa partio som ger sig ut för all vara protestantiska trons stöd emot katholicismen, börja äter röra på sig i Irland. Vid en i Enniskillis derstädes den 42 dennes, till minne af segern vid Åughrim, begängen fest beslutades, under de sientligaste demonstrationer mot Peelska mivisteren, en omorganisation af de för några år sedan genom en parlamentsakt undertryckta Orangistlogerna. Vidare beslutade de att ingå till drottningen med en adress, uti hvilken de sörehälla henne hennes pligter såsom protestantisk furstinna, samt beskylla ministrarne för afsister att störta protestantiska kyrkan och i stället införa påfvedömet, samt förklara sig slutligen vara redobogne att, om så erfordras, våga lif och blod för protestantismens rättigheter. Denna oförsyuta sräckhej förtjenar en allvarlig tillrättavisning ifrån regeringen, och en sådan kommer nog icke att uteblilva. SCH WEITZ. Ziwieh den 42 Auzusti. Landtldagen har i amnestifrågan kommit till det beslut, att enträget uppmana Luzern till utfärdandet al en så vidt som mojligt utsträckt amnesti, eller benådning. Hvad sriskare-sragan vidkommer, så beslutades, att de kantoner, som ännu icke efterkommit landudagsbeslutet om uppställandet af .2 a — AA —