Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 augusti 1845, sida 2

terna komma, att döma af lillruslningarne, all blifva något alldeles utomordentligt i sill slag. Konnngen skall vara drottningen till mötes i Aachen, och derifrån sedsaga henne till Bröäh!, der hon kommer all tillbringa första natten. SCHWEITZ. Luzern d. 26 Juli. Genom polisens åtgärd hafva Dr Steigers hustru, dess fyra barn och tilochmed fd pigor blifvit utdrifna ur kantonens omrade. Utkomna polisförfattningar inshärpa på det strängaste handhafvandet af en noggrann kontroll ölver staden besökande främlingar. Öfver rådsherren Leu von Ebersolls död hvilar ännu en ogenomtränglig slöja. Jesuitligan och de konservative påborda de liberale, att hafva låtit lönmörda bonem, och söka alt genom dylika beskyltningar emot dem hetsa den råa massan. De Jherale åter tillskrifva hans död ett sjelfmord. RYSSLAND och POLEN. Marsc ha u d. 25 Juli. En betydlig del af de längs Weichseln belägna gatorna uti Warschan och dess förstad Praga blefvo i följd af nämnde flods ofversvämming d. 24 Juli försatte under vatten. Komrunikationen underhölls å dessa gator medelst bätar. Några olyckshändelser föreföllo dock icke. Påsoljamde dag började vattnet att åter falla någol. Uti Petersburg har man åter för allmänheten Uppdukat länga berättelser om en nv seger Greve Woorönzow skall i Kaukasien hafva lillhämpalsig emot bergfolken. TURKIET. Konstantinopel d. 16 Juli. Franske gesandten har hos Porten tagit sig an Maroniterna, dock icke direkte i hufvudsak, utan mera i bisaker, hvilket låter påskina, alt han icke bekommit några bestämda sorhåillningsordres från sin regering. . De sednaste underrättelserna från Libanon gå till d. 24 Juni. Slilleständet hölls i allmanhet, ehuru Druserna på flera ställen tilläto sig misshandlingar mot Maroniterna. Dessa hade derför inlemnat en med många underskrifter försedd bönskrift till franska konsuln i Beyrut. Hmellertid hade Fransmännen i bemalte stad bildat en hjelp-konmmitte, till Maroniternas förmån, for hvilka 150 byar med en befolkning af 22000 menmiskor uppellLas under kriget hafva blifvit lagda i aska. Storsursten Konstantin lemnade Konstantinopel d. 3 Juli. Upproret i Wan var i tilltagande. En belydiig truppstyrka var afgången dit från Errarum. wilminsurgenternas missnöje med konskriptionstagen sällar sig äxen religionslat, i det de, ehuru musutimän, tillhöra en annan sckt, än Turkarno. Tvenne turkiska ångfartyg stötte på hvarandra i Svarta, hafvet d. 12 Juli, hvarvid det ena blef klufvet i fören ända till kopparhyddningen och gick till botten med 130 af ombord varande passagerare och manskap. Blobt 14 blefvo räddade af det angdra ångfartyget, som sjelf lidit betydlig skada. SPANIEN. Underrättelserna från Barcelona af d. 21 Juli förmölde lugnet i Catalonien vara fullkomligt återställd — 109 slyktige Insurgenter hade af den lilla i Pyreneerna belägna republiken Andorra blifvit utlemnade till spanska auforiteterna. BPR AR STO SKR IKE Da Og MAL IGT OSTI AAAi EAS ASS VV FO OO OM VV OD RAA, NR Pt tt Ä