Ett par ord om de engelska privatbåbklåothelaerna) Af böcker, som meddela upplysningar öfver illa för den bildade menniskan interessapta föremål, d. v. s. lexikograliska arbeten, sinnes det i ingen enda nations litteralur så mänga och så fullständiga som i den engelska. Historiska, astronomiska, politiska, geograsiska, filologiska, heraldiska, genealogiska 0. a. d. lexikografiska verk, finnas att tillgå till och med i sidana smärre privatbibliothek, i hvilka man i Tyskland och hos oss åtnöjes med det Brockhausiska konversationslexikonet, eller någon annan detta vida underlägsnare oreai-encyklopedi.o Å dylika böcker hafva vi på värt modersmål endast en misslyckad bearbetning af fjerde eller femte upplagan af bem. af Brockhaus i Leipzig uleina encyklopedi, Djurbergs föraldrade och Sundlers ofullständiga geografiska lexikon, Plelsers under all kritik varande handbok öfver de i svenska språket förekommande utländska ord Åce., Wennerdahls för några år sedan af lektor Årsviasson sårtjenslsullt omarbetade mythologiska lexikon, ett par musikaliska ordböcker, och dermed punkt. I England deremot gilves, såsom redan här ofvan blifvit antydt, ett par dussin lexika i alla möjliga grenar af det mensbhliga velandet — lexika, som bestå af hundradetals band och sålunda i sig innehälla hvad man i 1000 tals andra böcker annars måste uppleta. Men nog härmed: nåstan hvarje i England utkommande arbete af mera praktisk tendens är till hälften ett lexikon, så inrättadt, all man, när man vill slå rätt på en deri förekommande person, ort, eller händelse, utan svårighet kan finna hvad man söker. Vanligtvis börja alla sådana böcker med en systematiskt ordnad osversigt af deras innehåll: berester följer vid sludet ell i alfabetisk ordning uppställdt namnoch sakregister; hvarsorutan flere af dessa verk, dels öfverst på hvarje sida och dels i marginalen, anvifva det hulvudsakligaste, som på den förekommer. Hos oss har i nyare lider, icke et enda med en sådan fullständighet utarbetadt verk sett dagsljuset. Tillochmed till Palmblads till lärobok i vära skolor antagna geograsi saknade man i flere Herrans år ett register öfver de i densamma förekommande ortnamnen, hvilket för hvar och en, som icke var desto mera hemmastadd i det ämne, den afhandlade, gjorde den i visst afseende helt och hållet obrukbar. Böcker, sorsedde med en fullständig innehällsförteckning öch ett, vid slutet bilogadt, noggrant namnoch sakregister, äro flerdubbelt värda mot dem, som sakna hela denna an ika vapparatuso, på hvilken de gamle, och det med största skäl, lade så mycken vigt. Utan en sådan samlar man, om icke minnet är desto starkare, liksom i mörkret. Man erinrar sig väl, att i den eller den boken, det eller det verket, hafva läst om den eller den tilldragelsen; men hvar, se det har man glomt, och nu står man der, hvad den ifrågavarande saken eller personen beträffar, för ögonblicket lika okunnig, som om man aldrig hade läst eller sett den bok, till hvars räd och upplysning man behöfver taga sin tillflykt. Hvarföre icke då följa Engelsmännens här ofvan anförda exempel? Skrifver man för att gagna, så bör man väl äfven söka att med sin skrift gagna så mycket som möjligt; annars är det bara halfgjordt arbete, och sörtjensten naturligtvis i samma mån mindre som boken mindre motsvarar det med dess författande och ulgilvande afsedda ändamålet. Likasom murgrönan med sitt rika, täta, ständigt grönskande löfverk utantill omgilver ett engelsk landthus, så utbreder sig och grönskar inom detsamma den kunskapsälskande och vettgirige egarens ah i brar yo, med en mängd grenar och qvistar, alldeles som en stor, mänggrenig vinranka med sina talrika, härliga frukter. Tillochmed i sängkammaren, i gästrummen, ja i sjelsva korridorerna, ser man stundom de annars na