Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 augusti 1845, sida 1

drefvos från den ena positionen i bergen till den andra, utan att kunna försvara någon. — I keuss och Tarragona ba gjorts misslyckade resningsförsök. — Landshöfdingen i Barcelona, Gispert, skall blifvit afsatt för brist på energi; samma öde lär äfven förestå generalkaptenen Concha, såsom hvars efterträdare betecknas en af de begge grymma absolutisterna, Baron de Meer, eller generalkaptenen i Saragossa, Don Manuel Breton. Madrid den 49 Juli. Journalisterna af de progressistiska och absolutistiska partierna hade den 45 en sammankomst, å hvilken beslutades, att ingå till drottningen med en petition emot den nya presslagen. Redaktörerne för Moderados, eller det herrskande partiets tidningar, afhöllo sig från denna sammankomst. Narvaez har, i ett manifest till inrikesministern, frånkänt de cataloniska oroligheterna all politisk betydelse. Den 42 skulle hosvet begifva sig från Valencia till Saragossa öfver Barcelona. — Insanten Henrik betraktas redan såsom drottningens blifvande gemål. Denne prins tyckes vara omtyckt af folket. ENGLAND. London den 25 Juli. Hr Bullers motion, det Underhuset skulle ogilla den af colonial-ministern, Lord Stanley, på NydZeeland följda politik, blef, såsom förulsägs, förkastad. I Underhusel förekom d. 24 till skärskådande den Bill, som skall underkasta brasilianska slafhandlare engelska amiralitets-domstolarnes jurisdiction. Under diskussionens gång yppades, att underhandlingar om ett handelsfördrags afslutande med Brasilien ännu äro för banden. Billens alla clausuler gingo utan omröstning igenom uti Husets allmänna Utskolt.: Konungen af Holland ankom den 24 till London och begaf sig derifrån soljande dag till öen Wight på ett besök hos drottning Victoria. Amiralitets-kollegium har förelagt regering och parlament ett förslag till pensionering af ett antal så kallade postkaptener. Detta förslag åsvftar alt lätta besordringen för de yngre officerarne af denna grad, och ehuru utförandet af detsamma till en början är förbundet med något högre utgihter, så losvar dock resultatet i längden blifva en säker besparing för statskassan. SCH WEITZ. Luzern den 25 Juli. Regeringen härstädes fortfar alt på allt upptänkligt sätt trakassera och chikanera de liberale. Så hafva nu flere värdshus, tillhörige personer, som gjort sig kände för alt icke tala Jesuiterna, genom polisens åtgärd blifvit stängda, och tillochmed ett par af värdshusvärdarne arresterade. — Enligt de sednaste notiserna från Luzern hade derstädes inträtt ett sormligt skräckvälde. Ingen liberal vågade mera visa sig på gatorna; slere liberale ha gätt i srivillig landsslykt. Ståthållaren Portman har i Stora rådet öppet förklarat, alt, om regeringen icke snart gjorde en början med alt kapa nackarne af de liberale, så måste han göra det med sina Emlebuchare analiske landtmän från församlingen Enltlebuch). Nu vore verkligen tiden inne för landtdagen alt uppträda och sälta en bom för detta fanatiska barbari. Franska gesandten i Schweitz, grefve Pontois, lår, å sin regerings vägnar, tillställt Förorten en ny inot, som, allallad i samråd med österrikiska kabinettet, är all anse som förespelet till ett direkt ingripande i Schweitz inre angelägenheter. Denna not är rigtad mot kommunismen, som i Schweitz funnit en tillflykt undan de förföljelser den i andra länder utstått och der skall njuta ett synnerliget skydd och hägn, och ätvarnar Schweitziska regeringen, att, om icke undertrycka kommunismen, dock så mycket som möjligt inskränka dess verksamhet och bevaka densamina, ty i annat fall säge grannstaterna sig nödsakade att för upprättbällandet af den lagliga ordningen i Schweitz tillgripa mera tjenliga mått och 0 — pn dvlik not skall äfven hlifvif fillefälla