Judarnes Ställning i Europn. (Efter Alex. Weill, i la Revue Independante). II. Den Jude, som gaf Talmud den första knåcken, var den berömde Moses Mendelsohn, en intim vän af Lessing. Född i en fattig familj, puckelryggig och vanskapad, tillbragte ban sitt lif under ständiga studier. Ingenting förblef honom obekant, bvarken de abstrakta vetenskaperna, eller filologien, eller de olika theologiska syslemerna hos de äldre och nyare solkslagen. llan öflversatte för Judarne Bibeln och Psalmerna på tyska med hebreiska bokstälver, ty de talmudistiske Judarne begagnade sig, vid deras bearbelningar af de kanoniska båckerna, icke af tyska bobstäsver, hvilka blesvo hällne för profana. Detta var for Judarne den första tyska ofversältning af den heliga skrift, hvilken de erhållit. bernäst utgaf Mendelsohn sin åeP h edon, eller bevis för själens o dö dhigheto, hvilken alla nationer täflade om att, medelst öfversättning, tillegna sig. Hans NMorgon-and a keto, en filosofisk skrift i Platos manör soljde derefter. I afseende på renhet i språket kunna Mendelsohas arbeten ännu tjena såsom mönster. De, tillika med Lessings skrifter, bidrogo att utbilda det nyare tyska språket. För öfrigt kan ingenting vara mera rörande, än den innerliga vänskap, som förenade dessa båda stora filosofer med hvarandra. Derigegenom vunno också Judarne en vältalig stämma for sin sak. Allmänt bekant är Lessings drama YNashan den Vised, detta verk af djup silososisk betydelse, i hvilket sköna maximer förhoja -interesset af intrigen. Mendelsohn framtråler i det under Nathans person. I sin komedi vJudarneop framställer Lessing kristna kaltringar, som välta skulden för alla sina plundringar och förbrytelser på Judarne; och i sitt verk om Jesu le!verne utropar ban beständigt till sina landsmän: oErinren eder, att Jesus var en Jude.o Lessings arbelen sunno mycken genklang i Tyskland; de bidrogo till en förbältring af Judarnes vilkor; men efter sin död blef filosofen anklagad för atheism. Nu kom ordningen till Mendelsohn-att gengålda Lessings vänskap. Gaumal och medtagen öfsvergaf han sin verksamma enslighet, sick till sin bokhandlare i Berlin och erbjöd honom en brochyr, i hvilken ban tog sin aflidne väns försvar. DJag kännero, sade han, under det ban var sysselsatt med denna apologi, ojag känner, att detta blir mitt sista arbete.9 Också var brochyren knappast fullbordad, förrän Mendelsohn dog, för all i andra rymder förenas med sin vän i bjorta och vetenskap. Sedan bondekriget, som bli fvit så berömdt genom Ulrich af Iluttens och Frans af Sickingens innerliga vänskap, bar ingen vänskap varit så rörande, eller mera gagnat civilisationens. interesse. Mendelsobn hade bildat en skola. En mängd lärde Judar vandrade i hans fotspår. be började med att utrifva särskilta skrifter på hebreiska språket. Snart utvidgades brechen; de tyska regeringarne gynnade dessa reformföretag. Inom fi är utkom ett stort antal kritiska och filososiska verk. hvilka till större delen voro rigtade mot Talmud. Författarne af dessa verk voro lärde Judar och rabbiner. Imellertia ioträfsade den franska revolutionen; den beröfvade Talmudisterne deras civila jurisdiktion och ställde Judarne under den allmänna lagens skydd. En schism uppstod nu i Jadendomens eget sköte. Flere judiska kommuner, eller åtminstone deras förnämsta medlemmar, bröto uppenbart med Talmud och rabbinerne, och bildade en egen sekt, som kallades Neumodischo, moderna Judar. be öfvergålvo de talmudistiska skolorna och upprättade andra, elter. mönster af de kristna skolorna. Den silantropiska skolan i Frankfurt är ett exempel på framgången af denna reform. Reformatorerne inskränkte sig dock icke till blott detta. Talmudisterne hade alltid undvikit att låla sina barn lära ett handtverk, hvars utöfning skulle