Det Nordiska Studentmätet 18 fl. För esexano i Tivoli var från inbjudarnes segarnes af Tivoli) sida gjort allt, bvad man någonsin kunde önska. 1000 biljetter hade utan vederlag blifvit tillställde studentkommittten, för att bland gåsterne utdelas. Till lokal för festen bade man på det smakfullaste inredt cirkus. J midten af densamma befann sig en ofantlig tunna, försedd med inskrifter, uppmuntrande till glädje, såsom t. ex. omqvädet af den gamla bekanta siudentvisan: Edite, bibite collegiales! Post multa swecula pocula nulla, o. s. v. Ur detta jettefastage tappade en hop små gossar, kostymerade som tomtegubbar, fauner och amoriner, olika slags dryckesvaror, hvilka sedan distribuerades från de rundt omkring tunnan anbragta borden. Dekorationerna bestodo af fanor, flaggor, blomsterkransar, sestoner och guirlander. Musiktribunen, från bvilken de tre nationalflaggorna vajade, var smyckad med en dansk inskrift af samma lendens, som alla de öfriga. Utrymmet var, i synnerhet så länge alla ville fram till borden, något väl knappt; men den gamla sentensen, all hvar det är hijerterum, der är äfven husrum, gåller fornämligast vid studentgillen, så alt de små genom den trängre lokalen uppkomna obeqvämligheterna på intet sätt störde glädjen eller trelnpaden. Mazister Sundberg från Upsala helsade, i gäslernes namn, Danmarks Konung säsom statens representant och tackade honom för den gästvänlighet, han dem bevisat. Kaplan Helweg uttalade de Danskes erkänsla i samma hänseende och trodde siz i den af Konungen gästerne vid detta tillfälle visade välvilja se en ölverensslämmelse med folkets onshningar och tänkesätt. kandidat sI. Hage antydde den nära förbindelsen mellan framgängen af den skandinaviska ideen och de nordiska folkens inre utveckling. llan ansig det vara Norriges uppgift att gevomföra friheten i alla förhållanden; Sveriges att utveckla jemnlikheten och Danmarks att värna och befästa nalionaliteten. När dessa föremål blifvit ernädde, ansåg han det stora målet, Nordens enhet, icke vara synnerligen aflägset. Kandidat Gude erinrade om nyttan af en sri och lislig kommunikation mellan de nordiska universiteterna, ålven utom de mera sällan inträffande personliga sammankomsterna, och föreslog sisom hyllningsgärd en skal för de tvenne nordiske konungarne såsom fredälskande furstar och vetenskapernas boskydlare. Mag. docens Carlsten från Upsala allade det löfte att ständigt arbeta i den skandinaviska idbens tjenst. kandidat Thome från Lund proponerade, i ett på varm hånsla och vackra liknelser rikt föredrag, en skål för Skandinavien. Mag. A. Andersson från Lund tolkade med humor och värma Lundensernes tacksamhelskänslor för det dem bevisade gästvänliga bemötandet, och Kandidat Carl Muller från Christiania tackade Köpenhamns borgare för den gästvänlighet, med hvilken de i skötet af sina familjer upptagit de främmande ynglingarne. handidat G. Krogh från Christiania yttrade: ebanske Studenter! På den norrska studentkommittcens vägnar och i de resandes namn vare det mig tillåtet att till eder framföra vara hjertliga tacksägelser för denna gång. Vi tacke eder för eder vänliga gästfrihet; men icke allenast och mest för den, ty mellan studenter berrshar ju frimureri och broderskap, utan mest önske vi all tacka eder för det äkta broderliga sinnelag, det åkta nordiska tänkesätt, som vi hafve lärt känna hos eder och som uppfyller oss med glada förboppningar för framtiden. Asskedsstunden närmar sig med stora steg. Den faller sig icke lung, ty vi rese hem med den glädjande öfvertygelse, alt sann nordisk anda besjälar eder; men den är dock full af vemod, ty hura skulle vi utan känslor af ett sådant kunna lemna det sköna, kära Danmark? Dock, vi skiljas ju ej för sfsägåsa hrädor! Vi orkänne att I ären mad