— ————— —— e—————— de ner på däcket. De båda bödlarna höllo fången; Arlequin närmade sig... Det var honom forbehållet alt verkställa dödsdomen. Hastigt uppstod ett häftigt tumult ibland aktörerna uti denna maskerad. Det var ej mera ett blott och bart skämt till åskådarnas nöje; oredan och bullret tilllogo. Man skrek och väsnades... En ensam karl sågs brottassmed flera, som omgåfvo honom, under försök att afrycka hans mask. Askådarna i sensterna och på balkongerna bemödade sig förgäfves, alt urskilja karlens drag; de kunde ej begripa hvad som tilldrog sig... Oro och rädsla visade sig i folkmängden ... Slutligen höjde sig läget, ämnadt för Polichinelle, gnisslande i blocket... Ett genomträngande rop) hördes midt igenom sorlet. Arlequin hade blifvit hängd i stället för Polichinelles manneguin! Den aflallna masken lemnade hans ansigle obetäckt. Det var Malco..... Ridande på hans axlar såg man en af bödlarna..... Del var Rocco. Ett genomträngande skrik hördes från palatset Castanos balkong. Vincenza nedföll död vid sin fars fötter, i det hon igenkände Baron Goetzens vanslälda drag, hvars lik svajade i rymden.... I delta ögonblick närmade sig soldaterna, som varit posterade u:i gatorna och inneslöto hela torget. Den sörskräcklta folkmassan flydde... alla maskerna arresterades ... Man igenkände dem vara Mateos medbrottslingar. Endast tvenne personer öfverlefde bandets totala undergång: Dessa voro Rocco och Jacopo. Slut.