Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 juni 1845, sida 1

je ge studenterna lof att i år resa penhamny, i det Konungen sagt, att han ken kunde eller ville hindra det.9 Det visste, det tänkte Konungen, och dock trodde sig Herr Fahlerantz kunna neka eller tillåta resan! å(Gesährlich iss den Leu zu wecken, Erschrecklich ist des Tigers Zahn; doch ach, das Schrecklichste der Schrecken, das ist der Mensch in seinem Wahn Io sjunger Schiller så sannt, och det finner en, ehuru något löjlig, tillämpning på Herr Fahlcrantzs sjelsförtroende. Allt detta bör ej kunna vara annat än glädjande förebud för regeringens sortgång i sramtiden. Äfven hos den misstrognaste måste väckas hopp, genom dylika tecken, ett hopp utsträckt jemväl till det vigtigaste af allt i detta ögonblick , neml. representätionsförändringen. Alt det närvarande representationssättet, och hvarje annat grundadt på stånd ej duger, det bar sistförflutna riksdag, till ckomplett evidense äter ådagalagt, och, oaktadt alla de binder, som, under densamma, lagts för framgången af denna högvigtiga sak, denna grund för hvarje framtida framskridande, ja, just till följe af dessa hinder, som uppehållit sakens gång, och ännu tydligare ådagalagt vårt närvarande riksdagsmachineris skadlighet, tro vi representalionssrågan hafva sramgått ej obetydligt, i det hänseendet, alt behosvet af en representalions-förändring visat sig allt tydligare, alt forkastligheten ferseländsprincipen framträdt allt klarare, att opinionen, från den högsta till den lägsta, till följe deraf, blifvit allt fastare, allt mera spridd, gått vidare, både på djupet och bredden, samt orubbligt rotfästat sig. sluru representalions-reformens öde således också, vid denna riksdags slut, må visa sig, så har det dock, i det hela, vunnit derpå, och, vid den nästa, skall det säkert utveckla sig på ett tillfredsställande sätt, med den regering i spetsen, som nu bekräftat den lika arfsrätten. Lika representationsrätt blir då lösen, den och ingen annan kan öppna ingången till en bättre framtid för Sverge, och vi äro och förblifva dervid, att skall denna framtid blifva verkligen lyekliggörande för Sverge, för Skandinavien, så bör Sverges kommande konstitution, så mycket som möjligt, närma sig Norges, som, om den också har några mindre humana utvexter, dock, inom sig, bär fröet till sann frihet och rättvisa. Med lugn, hopp och trygghet, stödjande oss på Försynen, Svenska Folkets och Sanningens kraft samt Regeringens rällvisa motse vi derför denna framsid; vi göra det så mycket mer, som vi äro osvertygade, att den, som står i spetsen för regeringen, varnad af erfarenheten, ej mer skall anförtro sina tankars utförande åt så klumpiga händer som hans önskningars frambringare till Upsala Studenter och handbrefvets uppsättare. Undvikande så oskickliga förmedlare, skall den ena goda viljan, med kärlek, möta den andra, folkets bjerta sin Konungs, frid och förtroende skola herrska och, ändtligen en gång, folkels och regeringens syfte blifva, hvad det alltid borde vara: Ett! — mRNA STREET SABER GATAN —