Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 maj 1845, sida 2

Cal Pahlen sitt ord, och det har han ock hållit med en fasthet, som injagar skräck och fasa. Man hade beslutat, att utföra komplotten på en dag. då det s:orfarsten fullkomligt tiljgitna Semenoslskyska regementet hade vakten i Michaelspalatset, och ville dersor afvakta detta tillfälle. Men liden brådskade, enär kejsar Paul, hvars sjukdom hastigt förvärrades, dag lör dag tillfogade statens interessen allt känbarare sår och mer och mer hotade sina ljenares säkerhet. En dag fattade han den orubbelige Pahlen i armen och tilltalade honom på följande sätt: . Var ni 1762 i St Petersburg? — (samma år, som Pauls fader, Petter den tredje. blef mördad och Katharina den II besteg thronen). — Ja visst, jag var då i St. Petersburg, svarade Pahlen kallblodigt. — Hvad andel har ni tagit i de då föresallna händelserna? frågade Paul vidare. — Den en Subalternoslicer kan taga, såsom ryttare i mill regemente. — Råä väl, fortsatte kejsaren, och kastade dervid en misstrogen, anklagande blick på sin minister, man vill nu åter begynna den då förefallna revolutionen. — Det vet jag, genmälte Pahlen, utan att blifva förlägen, jag känner komplotten, jag är sjelf en medlem af densamma. — Hvad hör jag, är ni med i komplotten? — JO visst, för alt få desto bättre reda på de Sålnmansvurnes planer och för alt desto säkrare kunna vaka öfver Eders Majestäts dyrbara lif.n Detta den förfärlige konspiratörens lugn afledde Pauls misstankar från Pahlen. Kejsaren hyste icke vidare någol misstroende mot honom, men förblef såsom tillförene i ett mycket upprörd sinnesstämning. Till alla dessa omständigheter fogade sig ännu en annan af stort interesse. Paul låt den 23 Mars