ENSÄNEEDT:. Tankar om (Sanning och Rätto, af en Bonde, framställde i bref till en ledamot af Bondeständet vid 41844 —43 års riksdag. Så länge Ridderskapet och Ådeln samt Presterna ufgöra enshildta Rikstand, med svenska representationens halfva röstoch beslusande-rält; så länge vår grundlag bestämmer, att alla fyra I ståndens och Konungens bifall fordras till stiltande, förändrande och forklarande af grundlag; I och salänge ett förstärkt Stats-utskott i yttersta I rummet med Rikets Standers rått skall af I göra skaltefragorna, då stridighet derom uppSåält: så linge kan icke Såenska Folket efter förnusts-skal, utan endast efter slumpens nyck påräkna nnara väsendteliga förbättringar i sina inre nationella angelaågen eter. Ett ytterligare binder derför är, alt statens medel inga till och utbetalas af elt under Regeringens ledning ställdt Embetsverk, och utassigneringen af statens alla mecdel beror på Slats-rad, hvilka, for alla sina fel och lagofvertradelser som Embelsmän, kunna ställas tiil ansvar endast af konstitutions-utskottet och dömas af en Riks-råätt, med den sammansåtining, som dessa institutioner nu ega. Under sulana förhållanden äro ju statens alla medel, åtminstone öfverskotts-medlen, lemnade i styrelsens hand, som utan risk kan med dem förfara häst den gitter. Man behosver icke för gilligneten af denna slutsats främmande bevis, eller andra bevis, än alla de, som Carl den fjortonde Johans regerinastid lemnar; och utan ändring al de lagar, som då gälde och ännu gälla, är det för Rezerinsen icke mera omöjlist nu, än då, att vodiyckligt och utan ansvar disponera Folkets penninsar, ehuru Lagstiftarens mening visst icke varit sidan. Åro sorestiende slutsatser ri tiga och af erlarenheten besannade, nomligen: att Ådeln ceh Preslerna kunna i konstitutions-utskottet hindra alla grundlags-srugors afgörande; och i förstärkt Stats utskott uti alla skattefrasor bibehålla Regeringens sodtycktliga makt öfver statens alla medel; så måste man ock medze sisom obestridligt, att Representations-srågan och frågan om, alt alla statens medel skulle ingå till Riksgålds kontorel, voro vid Rihsdogens början — och äro det ännu — Svenska Folkets Ufsfrågor. var det då skål, eller icke skål, att fösta några förhoppningar vid en BRegering, som icke öppet och krafist ville medverka till dessa lilsfragors asgorande i Folkels anda? voro icke alla andra frågor (da mågon fråga om Konungens ab,ii JJJ