Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 maj 1845, sida 2

UTRIKES NYHETER. Fravska deputerade kammaren slutade den 6 Maj de allmänna debatterna öfver lagen om pariserverkens beväring. Lamartine har derunder i elt ljungande tal gjort en liflig teckning af alla de attentater, till hvilka Julisystemet gjort sig skyldigt emot franska nationens frihet. Dagen derpå antogs med 227 röster mot 114 ifraga varande lags forsta artikel, hvilken beviljar 14,500,000 Fr. till kanoner och annan malerial. Under debatten, som föregick denna votering, sorefoll emellan Thiers och Lamartine en häftig ordvevling, hvilken höll på all medföra en duell, men saken bilades genom Lamarlines förklaring, att han med vissa förolämpande yttranden icke asystat Thiers. Berorde yttranden anlagas nu stå qvar för konungens räkning, tv nason annan än denne eller Thiers kunde dermed icke asystas. En fransk kolonn har emellan Schersel och Milianah i Algerien ölverfallits och tillfogats en förlust af 60 sarade och 20 döde. Bugeaud ilade senast i spetsen för alla disponibla trupper åstad, för all lukta de upproriske slammarne, som verkställt detta osversall. Enligt notiser från NewYork af den 24 April hade i Mexiko, der underrättelsen om det i forenta Staternas kongress genomgangna beslutet om lLejas upptagande i Unionen ästadkommet en hogst fientlig sinnesstämning mot Förenta Stalerna, Utrikesministern Cuevas soreslagit uppSägandet af de med Förenta Staterna bestående traktater, tillslutandet af Mexikos hamnar för deras skepp samt utfärdandet af förbud mot brukel al deras sabrikater. Deita andragande synes bafva blifvit antagit, åtminstone voro alla diplomatiska forbindelser de begge staterna emellan albrutna. Cuevas bade älven i en cireulärnot till de främmande makternas sändebud protesterat mot kongressens i Förenta Staterna beslut och förklarat, att Mexiko skall uppbjuda allt för att förbindra utförandet af detsamma. — Angående Tejanernas sinnesstämning för eller mot upptagandet i Unionen voro underrättelserna hvarandra mycket motsägande. Städerna Pittsburg och London, den förra belägen i Pensylvanien och den sednare i Canada, halva hemsökts af härjande eldsvador. Uti den förstnämnda al dessa begge städer nedbrunno 4000 a 1200 hus och anställdes en skada, som anslås till 40 å 42 mill Dollars. Underrättelser från Rio af den 22 Mars förmäla, att upproreti Rio Grande nu ändtligen verkligen blisvet dämpadt, dock icke genom vapenmakt utan derigenom, att insurgentchesen srivilligt underkastat sig. Insurgenserna skola oinskränkt tillgodonjuta en af kejsaren i fjol utfärdad amnesti. — Brasilianska styrelsen är betänkt på att vidtaga allvarsamma repressalier mot England för utestångandet af brasilianskt socker från detta land, och har den officielt gilvit tillkäana, alt det med d. 43 Mars tilländalupna fördraget, hyilket medgisver engelska kryssare råtlighet att visitera — brasilianska skepp icke kommer att förnyas förr, än brasilianska sockret får införas i England under lika vilkor som annat främmande socker.