Grefse E). Friöilieh mot de Noderate och dessas sköldhåällare, DBe stora Tiämnängarne. De fleste af våra läsare torde erinra sig, all II:r Grefve D. Frölich redan vid innevarande ärs början började ulgifva en tidning med namnet btopisteno, äfvensom alt Grefve F. i emutsörlig anmälan, som åtföljde någon af hufvudstadens lidningar, förklarade orsaken till den benämning, han fann for godt gifva sin tidning. Detta torde ock vara allt, hvad mängden af läsare hänner om åeUtopisteno, ty då den meddelar endast lUOngre och räsonverande artiklar, hvilkas fattande och förstående ej ligger inom den stora mängdans sfer, kunde den bland denna ej påärakna några sympatier, och da tidningen rediseras i en liberal anda och är de liberala ideerna tillgifven, kunde den ej bland den konservativa hopen, som dock pastar sig företrädesvis älska grundliga och mera deducerade tidningsartiklar, vinna sympathier, samt slutligen da Ur Grelven dertill vagade att ej göra ett med Aftonbladet, Allehanda och Winterbladet, utan ansig sig befogad, att t. o. m. till dessa tidningars besvarande, framställa nägra frågor, byilka möttes med den bekanta tystnadens vältaliga svar, råkade han stöta sig med de mäktiga tidninaspotentaterne — eller rättare sullända rupturen med dem, iy början härtill var redan gjord genom nigra af Hr Greslven utgifna brochyrer — och hade från detta håll ej något stöd att vänta, så alt, ehuru ede store både egde tid och utrymme att aftrycka snart sagdt hvarannan af Winterbladets artiklar, hade de dock ej tillfälle all ens omnämna innehållet al något N:r af Gresve I:s Utopist; hvarföre ock litet vanligt måndavsgläfs i Allehanda samt tvenne krumbugter, hvardera af några rader, i Aftonbladet, hafva varil den enda uppmärksamhet, som Herr Grelven af dessa notabiliteter satt ätnjuta. Emedlertid torde Crefve F:s tidning förtjena uppmärksamhet, ty, säge hvad man vill om Grefve F:s skrifsätt, är dock alltid något att inhemta af lerr Grelvens tankar, hvilka ej, såsom vissa andra pre entieusa publicister, äro lanade från engelska eller franska journaler, utan städse utmärka sig för en egendomlig och sjelsständig blick i våra cgna förballanden. I N:r 47 och 48 af (Ulopisteno har Grefve L. sökt reda Riksslåndens intrasslade ställning vid innevarande Riksmöte genom en längre artikel: Försoå till reda i Rihassländens stora förvirring v — Vära läsare torde erinra sig, alt var Stockholms-korrespondent var den förste, som nämnde, att en förvirring i Bondestindet verklige zen esde rum, äfvensom att Alton