Z———, tiii —— KORRESPONDENS. ; Stockholm den 22:dra April. I Konstitutionsutskottet hafva nu Ridderskapet och Ådelns samt Presteståndets tankar i representationsfrågan blifvit sammanjemkade, men Borgareoch Bondeståndets åsigler befunnits så afvikande från de tvenne första Ståndens, att Utskottet ansett sig hos Ständerna böra anmäla, att dosörenliga skiljaklighetero förefinnas. I det förstärkta Koustilutions-utskottet — i händelse Riksdagen så länge räcker, att frågan slutligen der kommer att slitas — blir japropositionen således de två första sländens sammanjemkade åsigter, och kontrapropositionen antingen Reformvännernes förslag, som är af Borgarestandet antaget, eller Bengt Gudnmimndssons förslag, som Bondeständet godkänt. Ållis miste antingen Borgareständet öfvergå till hondestandets beslut, hvilket säkerligen af större delen af verklige Reformvänner skulle med nöje ses, eller Bondeståndet förena sig med Borgareståndet, eller ock Forstärklsa Konstitutions-utskottel först genom omröstning afgöra, antingen (Resormvännernaso, eller Bengt Gudmundsons förslag shall blifva kontraproposition. Rörande dessa båda förslag har jag redan yttrat mitt omdome. Benat Gudmundssons förslag har, som bekant, nu blifvit tryckt, tillika med åtskilliga upplysningar och anmärkningar af dess förf., Herr Ölverst-löjtnant Gustaf fljerla, deruti sullhomligen vederlägges det af Allebanda och Vinterbladet uppstämda skriket om aden elloste timmano och eframsmygandeto, hvilka vackra insinuationer jag vågade motsäga, och härsöre erholl den städade helsningen: dosörsynt lognsabrikanto. En bel mängd af Ållehandas och Winterbladets öfriga tillvitelser tillbakavisas äfven al förs., likasom rätta halten al Relormvännernas förslag framställes, deraf allt litet hvar kan inse, alt jag hast skäl för mina fällda yttranden om detta förslag, som så ilrigt understödjes af Borgareståndet, att Ståndet redan härpi förlorat sin kouseqvens, och, derest frågan kommer att vid innevarande Riksdag utagetas, och Ständet i denna fråga vidhaller den ställning, det intagit, kommer att göra ytterligare förluster. — Då redan spänningen mellan Borgareoch Bondestanden är så hästig, att den, som Allehanda säger, aväcker skandalo, soresoll det mig öfverflödigt af Hr A. Berg att väcka en motion, som uppenbarligen, enligt hvad byar och en kan intyga, som det minsta känner sörhällandet, skulle förvärra jäsningen inom Bondeständet och nästan tyckes i denna mening blifvit väckt Motionen åsyftade, säsom läsaren vet, att i Bondeståndet bereda rum för sastighetsegare på landet, som varit tjenstemän, eller tillhört annat stånd. fela motionen tyckes egentligen gå derpå ut, att, som man säger, visa Bondeståndet tänderna. Också upptogs den utkastade handsken af Riksdagssullmäktigen Bruhn från Halland, som eljest just ej visat sig alvogt sinnad mot Borgarståndet, hvilken väckte, i full öfverensslämmelse med Hr Bergs motion, en motion, att äfven inom de 3 öfriga Ständen få orepresenterade medborgare-klasser intagne. All plåstring med vår representation anser jag för min del temligen öfverflödig, ty inom kort måste den stiga ned i gralven, och hvad båtar det då att hafva gilvit den en modern svepduk? Det är nu tillkännagifvet i vederbörlig ordning, att H. Maj:t beslutat att under loppet af Maj månad afblaåca Riksdagen. Man tror ock, att detta redan kunde ske vid Pingsttiden, i hvilket fall man ej kar hopp alt se Representationsfrågan utagerad. Då denna fråga, på sält jag här ofvan visat, möjligen kunde bringas till en önskvärd lösning, skulle jag dock önska, att Riksdagen komme att räcka en eller annan vecka öfver Pingst, endast för att få skåda hvad parti Borgareståndet skulle taga, och möjligen genom dess beslut få se ett antagligt representationsförslag hvilande. Det s. k. principbetänkandet kommer redan innevarande vecka att i Stånden CGC6 A2— AA mn mr a än I a —