TIOFUCIHNNaACHUU då SdlhHLLIU IJPIOI, SAULIL. ROOTUHMCU) för desse beräknas vanligen till 335 R:dr 46 sk. för hvarje, eller 55535 R:dr 46 sk. B:ko för dem alla årligen, och, oaktadt denna kostnad, är gatu-upplysningen ingalunda motsvarande bebolvet, hvarken i hänseende till tiden eller upplysningens boskaffenbet. En förbättring häri måste således ovilkorligen åstadkommas, och den nu i större städer utrikes brukliga gasupplysningen bar ådragit sig den uppmärksamhet, att vid allmän Rådstuga af Stadens samtlige innevånare fattats det beslut, att, så vida kostnaden för en ändamålsenlig gaslysning, efter timme räknad, icke komme att öfverstiga den utgift, som den nuvarande lyshallningen här i staden medförde, sådan gaslysning borde härstädes inrättas. Da nuvarande lyshållningen, äfven utan beräkning af de enskilde lyktor, som ännu begagnas, kostar i 500 timmar 5533 R:är 16 sk., utgör kostnaden för hvarje timme 4 R:dr 8 sk.; hyadan gaslysningens inrättande torde anses beslutad, om en dylik ändamålsenlig upplysning kan erhallas för en mindre kostnad i timmen. och Committerade finna med synnerlig tilllredsställelse, af det anbud Herr James Malham adgilvit, att kostnaden för en dylik ändamalsenlig inrättning, hvarmedelst Staden skulle upplysas i 2000 timmar, med 250 flammor, al hvilka hvarje, motsvarande 42 vaxljus, skulle uppgå ärligen till 50 sh. Eng. Sterling för hvarje slamma, eller omkring 50 R:dr B:ko, så att kostnaden för hela gat-upplysningen utgjorde hvarje timme endast 3 R:dr 536 sk. B:ko. I följd af atskillige lorbehall i anbudet erfordras väl möjligen nagra tillskott derutöfver, men då desse troligen endast blifva tillsalliga, eller åtminstone icle särdeles betydlige, och dessutom betäckas af de tillskott, som lemnades af Staden för upplysningen på torg, broar och allmänna platser, byilken af Stadskassan särskildt maste bekostas, torde ärliga kostnaden för gatu-upplysningen medelst gas icke uppgå ofver 7500 R:dr B:ko, hvartill den af Committerade således beräknas. 4:0. Ehuru Committerade icke kunna helt och hället sorbigå frågan om quaijernas omläggning på ett prydligare s sält, finna commilterade dock, i sakens närsarande shick, sig ur stand alt, rörande detta ämne, algilva något delinitivt förslag. Stadens Drätsel-kommission och Borgerskapets Herrar Äldste hafva ansett, att Stadskassan borde till ändamålet bidraga endast med det belopp, som i allt fall skulle utgå för quaijernes reparation och, der så erfordras, omläggning ester hittills bruklig method, hvaraf soljer, att, då undersökning ännu icke skett, rörande omsanget af den behöfliga reparationen och omläggningen, samt kostnaden derfore icke i någon mån blifvit utredd, någon beräkning af det bidrag, Staden skulle utgöra, ej eller kunnat ske. All under sådane omständigheter äsramställa ett förslag till fördelning af en utgift, till beräkning hvaraf någon grund icke finnes, kan icke leda till någon följd; och då ingen af Autoriteterne påkallat undersökning, rörande hostnaden för quaijernes försättande i brukbart skick, hafva kommitterade föreställt sig, att denna undersökning skulle fordra särdeles kostnad och besvär; hvadan ej eller Committerade tilltrott sig, all om en sadan undersökning föranstalta. Committerade hafva dock af beräkningar, som Stadens Ingeniör och Arbetsintendent uppgiort, inhemtat, all omläggningen för hvarje aln, der nytt restverk jemvål ersordrades, kostar 46 R:dr 12 sk., då tuktad sten användes till murning och huggen granit till hetäckning; 51 R:dr 48 sk. 8 rst., då murningen sker med huggen sandsten och med betäckning al granit, samt 56 Rdr 12 sk., då huggen granit användes bäde till murning och hetåckning. Da nu den till ombyggnad föreslagne quaijen, vid den större hanalen intill Lejonbryggan, innehåller 127317 alnar, finnes, att kostnaderne äfven ester ofvannämnde olika förslager blifver, i likhet med hvad jemväl de förre commillerade beräknat, nog betydlig, för att Ilusägarne skullo anlagas vilja bidraga i den mån, som erfordrades, i händelse ombyggnaden icke i allt fall skulle ske på Stadens bekostnad. Committerade hafva likväl anledning förmoda, att ägarne af de invid