Article Image
lupne underråltelserna, har H.M. belalll att Norska korvetten Nordstjernan, som redan erhållit ordres att hemsegla, tills vidare bör sorblifva vid stationen i Medelhafset. Den i köpenhamn utkommande Berlingska tidningen, meddelar väl den försäkran, att, tillfölje af till Danska utrikes departementet ingångna rapporter, skall Kejsaren i Marocko förklarat sig vilja afstå från hvarje fordran på tribut, men den med dagens post ankomna Sv. Minerva vill deremot veta, att man ännu ej är ense om heskallenheten af de presenter, som skola gilvas det Marockanska wajestätet i ställe för tributen. Minerva förmenar, att hela alfären ser ut som en contramarsch, ty förr underhandlades om att förvandla presenterna till en bestämd tribut, hvilket nu lärer vara tvärtom. I så fall instämma vi med Minerva, att denna affär just ejär något att glorisiera six öfver. De nordiska hofvens konsuler hafva ännu ej återbeträtt det Marockanska gebitet. — Ångaende IH. M. Konungens återkomst till Stockholm berättas sasom tillförlitligt, att den kan förväntas före medlet af nästa manad; emedan II. M. skall bafva för alsigt, att redan den 8.de April lemna Christiania och sedan elter Riksdagens alslutande här återvända till Norige, der kongl. familjen imedlertid qvarstannar. — Svenska och Norrska General-konsuln i London, har i en skrifvelse. till norska sinansdepartementet yttrat den förmodan, att den i Eneland foretagna nedsätiningen i tulltariffen vore alt anse såsom en sorelopare till ännu större förändringar. be redan vidtagna nedsättningsätgårderne anser General-Konsuln böra utöfva ett sordelakligt inflytande på den svenska exporten af stangjern och bokestäfver till silltunnor, hvilken sednare redan sysselsätter flere norska fartyg. i — Regeringsledamöterna hafva gifvit särshilta stora middagar på H. M. Drottningens lodelsedag, — och enligt privata underrättelser lärer på hvardera af festmåltidsborden hafva paraderat ett stort med ett enormt tungt lock tilltäckt fat, deri regeringens gemensamma tanka, rörande representations-resormen, skall hafva incognito befunnit sig. Faten säger man skola ororde nedsatias i den Gustavianska kistan, för alt derefter under 50 ärs tid förvaras i Riddarhusets archiv. — En af Bondeståndets ledamöter i konst!:sutsk., Anders Andersson från Skaraborgs Län, har den 48:de högtidligen afsagt sig vid utskottets -sammanträde sin plats i bemälte utskott, missnöjd med den utgång, representationssragan inom Bondeståndet rönt. Anders Andersson hörer till ade moderaten, men om denna hans åtgärd var moderat lemnas derhän. Från Landsorten. Från Lund skrifver man följande: sistl. Söndags eftermiddag hitkommo från Köpenhamn trenne af Danska Polisens Agenter, medhatvande två personer härifrån staden, hvilka försökt att i Köpenhamn utprångla Svenska Banko-Sedlar, som voro falska. De gripna voro en person vid namn Nilsson och hans hustru. Bemälte Nilsson, som är icke ännu 50 år gammal, bar varit Landtmäterielev och efter att hafva ärft en liten förmögenhet bitkom han till Lund förlidet år, som det tycktes enkom för att genom utlåning föröka sitt mynt. Han gifte sig med ett fruntimmer, som icke var obekant med penningebehöfvande ungkarlar, och de etablerade ett ordentligt Lånekontor, hvarom de i tidningarna annonserade. Fruntimret, som numera upphöjdes till namn, heder och värdighet af Fru, mottog de länsokande, som med sina panter anmålte sig, hvarefter Herr Nilsson sjell inne på kontoret, osynlig för verlden, värderade godset ocb lemnade penningar. — Man omtalade allmänt, att etthundradefemtio procent var den fixerade räntan. — På detta sätt hafva de rätt länge drifvit sitt spel ganska öppet, och Kontoret skall haft stark trafik. Emellertid tyckes det, som de ej varit belåtna med hvad som på detta sätt kunnat inbringas, utan utvidgat sin industri med sedel2 Få Ah or ÅA . — FR 2—

22 mars 1845, sida 3

Thumbnail