lägga så öfveriladt uppsattade! betta ville jag lägga dem på bjertat, som hafva att omhulda den stora ideen, hvilken den ädlo grundläggaren al Stora Rabys räddningshus nedlagt, såsom ett heligt depositum i saderneslandets sköle — men jag äsystade intet annat-——i sanning intet annat! Jag har endast få ord att säga! be, för hvilka räddningshusen skola grundas, tillhöra vanligast de tors iga samhällsklasserna, och första omsorgen bör väl blifva att ej lära dem känna njutningar och behosver, som de förut ej känt, och som de skola sakna, om de från råddningshusen, förbättrade till hjerta och sinne, ålervända Hill en torftig lefnadsställning. Handlar man annorlunda, blir det ej välsignelse, men en förbannelse deraf för de olyckliges hela lif. Hvem vet ej, att en ljus, hög och glad arbetsoch bonings-lokal är bland lifvets högsta njutningar? kunna då räddningshusen åt sina skyddslingar bereda möjligheten att alltid hafva denna njutning — då är allting godt och väl, och jag önskar af själ och hjerta, att staten, eller den enskilta vålgörenheten, ville läla uppresa det ena råddningshuset prydligare än det andra. Men kunna räddningshusen ej garantera de från dem utskickade barnen, alt för sramtiden lefva i bättre vilkor, än den torftiga svenska allmogen och handtverkaren vanligen gör, må de då mera likna vära vanligaste landtskolor än palatser. De förra hafva vanligen laga halmtak och lerväggar — åtminstone i Skane — och likväl får mången ärlig mans välartade son i dem sin undervisning. Ilvarsore skola då vanarlade barn vara bättre lottade? Kan okunnigbeten månne ej af en sådan företeelse ledas till konseqvenser, sadana, som de jag i mine artiklar antydt? Svara mig härpå, häre Allehandainsändare I men låt svaret hlifva lika fritt från arghet som dessa mine rader det äro. Sväng en oblidkeligt sträng, men sanningsälskande krilihs gissel öfver hvad jag skrifvit, det allmänna skall deraf hafva gagn och jag — glädje. Jag anhäller, att Dagligt Allehanda och Lunds Veckoblad ville vara nog rättvisa att reproducera detta mitt svar. Författaren till de i Handelstidningens N:o 47 och följande intagne artiklarne öfver Fatligvärdssystemerna.