— —— —— —— ——— lofva. For att likvål undanrödja alla anledningar till missnsje från den ärade allmänhetens sida, vill undertecknad förut balva gifvit vid handeu, att prenumerationen väl upptages för 104 N:r, som otkomma två i hvarje vecka; men om (oaktadt allmänhetens otvifvelaktigt stora bevägenhet, och oaktadt säkerligen ingen tidning redan vid sin början härstädes halt så stort pren umerant-antal, som April-narren utan tvifvel gcnast får) allmänheen likväl icke skulle motsvara undertecknads synbarligen blygsamma ansprak, så sörbehåller jag mig, att, för en eher annan månad, av borja med, få gå i vinterqvarter, da den vördade allmänheten kan på egen bhandspeta Aprilnarr så godt den förmår. om jag efter en eller annan månads tupplur skule förmärka bättre utsister, då skall jag, som ej vill att april-narren skall s(snöpligen) do, väl icke efterkomma prenumeranternas önskan at utgilva tidningen två gånger i veckan, som jag först tänher lofva, utan i stället cen görg i månadena låta min narr göra sina kaprialer, på det jag skäligen må kunna behålla hvad jag redan fölt i handom. Skulle imedlertid nya prenumeranter gilva sig tillkänna, som önska att numimerna måtte blifva flera (hvilket ej lider något tvifvel) så lofva vi, att utan ausprak på den iingaste ersättning för nötningen på var ezen, i sanning ouistitliga, förmåga öka dem i samma mån, svm vi för Lestnaden betåckas. 5ledes maste, i detta fall, den leckna sitt namn, som da vill belordra vår afsigt, vid erläggandet af sin afgill, och denne snemligen osgilten) kommer da att slulligen erlägga återstoden, när vi se oss i tillläle att kunna utgilva tidåniugen 2 gåänger i måänaden, celler en två gånger i veckan, i proportion af 4 hur Bico för 400 nummer. j san tasiens lika fygtiga som osla outgrundliga och selberäkneliga (!!!!! !) virrvarr? kan (os en eller annan impertinent individ, insmyga sig det tvilsvel, att i så få nummer som de då i srågakommande, nagot läsvärdt han inrymmas, dermed man kan uträtta något nyttigt. Den oförskämde må då tvitlla — hända kunde dock (hvartill man redan al denna anmälan kan sluta), att dessa få hlilva mera rikhaltiga (måhända dräpande) i sak och verkande (a väckande) än. mången tidning, hvaraf flere nummer slorstån J piken?) blifvit utgilne i veckan, utan alt, under åratal, halva astadkommit något annat väsendtligt godt än det, som en eller annan förtjenstfult, ehuru beklagligen afbruten för bränvinsminutering pläderande artikel kunnat beverka. — tet rätter och packer eder efter! bå jag nu kommit i farten alt tala om hvad Åprilnarren i andigt hänseende skall måjligen blifva; så vill jag härmed avertera, att i händelse något skraembete eller annan societet skulle vara sinnadt alt understödja mitt foretag, så skulle det blifva min käraste strälvan alt i mån af de respeklives visade erkänsla, motsätta mig de liberala ideernas skadliga inflytande på nåringarne, samt på moral och religion, hvilka om vi skola tro kunnige teckentydare? lära alldeles gå i marvallen nu för tiden; och begagnar jag detta tillfälle att högtidligen förklara, att jag till mina principer är i botten och grund hberal; liksom jag i parenthes vill nämna, att jag är lofvad bidrag? från sådane, mig sjell lihe män, som icke samla i oerlareobetens eller s(bak-jramsltäliningskonstens barndom, utan i oerfarenhet? hunnit ur barndomen till den högsta fulländning som en skäggig Apriluarr kan uppnå, såsom tt. ex. med mig allmänbetens ödmjuhaste tjenare är händelsen. Den vördade allmänheten kan nu esier närvarande Specimen , samt hvad jag deri rörande Gölheburgs och hohus läns Aprilnarr, varit i tillfälle formäla göra sitt bestick, och derefter fatta sitt beslut; blott ett vill jag förbehålla mig nemligen, att efter egna ingilvelser och utgsilvelser få förindra planen för tidningen, så ofta jag det för godt finner, utan att allmänheten derfore må two eler tillerkänna sig någon råtlighet, alt i ringaste mån derföre blilva A:tenng: i tmC6hHnhmod ieka am bhladat skulle ngenil el Sfiie