Öfver Handel och IILandelspolätik) 5) e(benningar äro visserligen någonting afstort värde, af hvilket staten behöfver en stor mängdsåvål för sitt eget omedelbara behof, som älven för besordrande al den allmänna nationalvälmägan; men först och främst finnes det en gräns för dessa omedelbara behof, utom hvilken ett penningestockens ökande icke längre utosvar ell välgörande inflytande, hvarförutan besittningen af en mängd andra egodelar är vigligare än penningerikedom; och sedan äro de åtgärder, hvarigenom merkantilisterna vilja belordra tillstrommandet af utländska penningevalutor, älven der de synas omedelbart fördelaktiga, likval me lelbarligen och ofvervägande skadliga för det allmänna (se artikeln om llandelsbalans). Så är t. ex. förhållandet med spanm lsut rsel-förbuden, bvilka bestämdt verka ull higlöshet hos spanmalsproducenterna öfverhuftvud taget; ty i de länder, der sådana forbud existera, händer det lätt och oftast, alt, under missvextar, icke engäng så mycket skördas, som är nöodväncigt för det inhemska behofvel, och saledes blilver soljden al ufforselforbuden en prissiegring och en brist, eller just motsatsen, af hvad man velat åstadkomma. I omvåndt förhållande åstadkommer ett förbud mot spanmålsimport, då landtbrukarne derigenom gynnas, öfver höfvan, ett stesrande af brodpriserna till mehn för hela landets brodkonsumenter, utom den skada, som drabbar industrien i allmänhet genom arbetslönernas slegring. Den såkallade skyddstullen, hvarigenom främmande sabrikater skola hällas ute fran all konkurrens med de inhemska sabriks-alsterna, är just det verksammaste medlet att neutralisera det helsosamma inflytandet af en täflan. — Den inhemske fabrikanten, som icke far känna denna sporre, sjunker ned i liknöjdhet och försummar att arbeta på sullkomnandet af sina fabrikater, hvarigenom han alldeles undantränges från den stora verldsmarknaden; och de inhemska konsumenterna gilvas till pris ät dessa af monopolier skyddade dasige fabrikanter, hvilka i ställer för att lefva af srukterna af en fri, lesvande och energisk verksamhet lefva af de nådesmulor, som staten på allmänhetens bekostnad kastar till dem. Den smyghandlande lagbrytaren är den ende, som sormedlar en täflan wed utlandet och beverkar, aut allmänheten fran de inhemska sabrikerna sar annat än dyr uselbet. Likaledes går det med hvarje prohibitivatgärd, hvarje fabrikationseller t) Fort-. fr. N:r 55. — ——— — —