Från kopenhamn skrilves under den 26:te hnuari: aben ena debutanten, eller debutantinnan, aflöser här den andra. Sirt. ex. framträdde i går alton för första gången Dem. Leocadie Bergnehr, hvilken sistlidet år ankom bit, för att, under Ir Runas handledning, utbilda sig till sangarinna. Hon utforde, såsom Adalgisa, en scen al Normar, i hvilken hon sjong en duett med lierr Sahlertz, och såsom Romeo, med Fru Rung, sista akten af cCRomeo och Giuliettav, af Paccay. Det hör på var theater till de största sällsyntheter att se en debutantinna uppträda, hvilken i så hög grad som Dem. Heroynehir i sig förenar de egenshaper, som fordras af en dramatisk sangarinna. Hon är begåfvad med en hlanglull och omlangsrik stämma; hennes höga toner äro för örat lika angenäma som de laga; hon har ett sjalsullt föredrag, med hvilket lon förenar ett liftigt och naturligt spel. Härtill kommer än vidare ett högst fördelaktigt yttre, och så vidt man af Lennes recitativ kunde skönja, en angenäm organ. Ilon bellnner sig alltsa i besitining af alla de fördelar, som bonst och natur i förening hunna gilva henne, och kommer, under en sortsatt äåndamalsenlig och artistisk vägledning, säkerligen att utbildas till en fulländad sangarinna. Man kan saledes taga för gilvet, art Direktionen gör allt för att fästa denna unga dames framtida konstnärsbana vid vår theater. Af Publiken blef Dem. Bergnehr helsad med starka och uthålliga bisallsyttringar, och då ridan gick ned, yttrade den sin tillfredsställelse öfver bennes spel med ett tre gånger upprepadt bravorop. 5