Article Image
privatbankernas octroyer komma att meddelas endast af Rikets Ständer, samt att deras sedelemission endast finge grundas på contant valuta, det vill säga: silfrer eller guld, och alt sedelemissionen icke finge förhålla sig i annan proposition till grund-capitalet, än hvad som vore foreskrifvet sor Rikets Ständers Bank. Detta torde dock för en längre tid iche vara tänkbart; men om möjlighet dertill vore, Så torde det likväl vara tjenligare att resourserne dertill heldre insattes i bankrörelse under Rikets Sländers omedelbara vård, och att Sveriges penningeväsende hade blott en enda gemensam bas, nemligen Rikets Ständers Bank. Ty knappast kan man väl tänka sig en vanskligare grund för en Bank, än hvad med de fleste af våra privatbanker är fallet, i hvilka mängden af de personer, som i dem äro delägare, icke äro capitalister, utan skuldsatte fastighetsägare, hvilka fultgjort en del af sina tillskott till Bankens grundfond med inteckningar i egendom och sedan erhallit creditiver, som ungesfär motsvara de contanta insatserne, och urnn hvilka kreditiver jag vågar säga mängden knappast skulle ega utvågar till rörelse-capital att drifva sina egendomar med. be åter, som möjligen icke behosva dylika creditiver sor hedrifvande af sin egendomsrörelse, använda den ymnigare penningetillgången att köpa ännu mera egendom och med detsamma ännu mera skuldsätta sis, hvarigenom egendomarne hastigt uppdrifvas till ett onaturligt värde, i förhållande till den reela valutan i landet. Man invänder väl, att en och annan al våra privatbanker är så inrättad, att hvar och en af acliengarne har, utom Bankens intekning i deras egendom, solidarisk ansvarighet för de utelöpande sedlarnes inlösande; men hvad betyder väl denna solidariska ansvarighet, då delägarne ej äro capitalister, utan skuldsatte saslighetsegare (ty capitalisterne i allmänhet äro nog för hloke alt inlåta sig i sådana bolag der de ensamne skulle blifva stödjepelarne för det hela). Lat en sådan Bank komma i forlägenhet och nödgas upplösa sig och sedlarne blilva presenterade för den eller de af delegarne, som anses äga mesta resourcerne, så skulle jag knappast tro annat blilva följden, än att så vål denne eller desse, ehuru möjligen förmögne, personer, om all deras egendom kunde blott till inköpspris realiseras, som ock hvarje actieägare, nödgades ställa sig och alla sine creditorer under concourslagens skydd. och hvad hafva då hankens utredningsmån alt göra? Jo! att tillgripa inteckningarne och se till, alt egendomarne i laga ordning blifva försälde. — Men hvilken lalla företer sig icke nu, oberäknadt tids-utdrägten och de densamma åtföljande salissementer och allmän villervalla? Jo! inga höpare! — Dessa egendomar, som nyss förut blilvit så uppdrifna i värde, just genom privatbankerna, ägde nu snart sagdt intet värde, ty få kunna och ingen vågar köpa. hlersaldiga sådana exempel hafva nyligen varit för banden, oaktadt Bankerna icke varit i förlägenhet ; men låt dessa ogynnsamma conjuncturer en tid fortfara, med ett par missväåxtär till på köpet, — och bankerna komma säkert alt skakas i sina grundvalar ; ja låt blott en enda af dem komma endast i förlägenhet, och alla de andra skola nästan i samma ögonblick nödgas tillstänga sina luckor. Är detta grunder att bygga eu lands penningeväsende uppa? Ar det så en Regering bör betrygga penningelorhållanderne i landet? ? Alla våra privatbanker grunda sin sedelemission dernäst på Riksbankens sedlar. Alven deri ligger en stor oformlighet. Ty hvar har man väl hört eller sett en inrätitning, eller bygsnad, som är ämnad att ega bestånd och just endast genom sin soliditet kunna gagna, hvars arbetsplan eller sunctioner gå ut på alt i mer eller mindre mobn undergräfva sin egen grundval? — Detta är dock fallet med privatbankerna, ty genom den ymnigare penningetillgången ökes consumtionen och importen bestämdt, och om productionen och exporten ej kunna följa med i samma progression, så följer der

30 januari 1845, sida 3

Thumbnail