Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 januari 1845, sida 2

Sterna alt bevista sin pupills förmälningssest med Friherre Tbeodor Agrippa dAubigne, II. M. Koluungens af Navarra Stallmästare. Väl är, tillade han, Brudgummen ännu icke närvarande; men han väntas hyarje ögonblick, och redan är presten tillstädes, som skall lägga de älskandes händer i hvarandra, och uttala vasdignelsen öfver deras hjertans förbund. a Knappt hade han talat till slut, då dAubigne, som icke anade sin lycka, inträdde i salen; och hvem kan väl föresfälla sig hans angenäma osverraskning, då han erfor alli. Henric sjelf förde den sköna bruden till altaret, och hans neddammade kläder syntes i allas ögon såsom det skönaste, konungsliga smycke; ty hvad pryder väl regenten högre, än den ädla mensklighet, hvarmed ban skyndar alt belöna de underordnades förtjenster. Detta äktenskap var bland de lyckligaste. DÅubigne framlefde en längd af lyckliga år, omvexlande af Susannas kärlek och tjenstgoringen hos sin Monarh, hvilken kort efter denna händelse besteg Frankrikes thron. Först i senare ålderdomen, och efter Henrics död, lemnade dAubigne det jordiska, och hans Susanna, den trogne ledsagerskan i glädje och smärta, hade några tå år förut blifvit nedsänkt i grafven, allas gemensamma mål. slut. MAJORSORDER: voIL morgon den 1:ste dennes. kl. 7 C. in., begrafves Soldaten N:o 52 med sin Corporal och 20 man, då Vakthafvande officeren är närvarande, som genast bortföres och nedgrälves.a KOMMENDANTSORDER : ollädanefter kommer den spillning, som dragarne qvarlemna å kanalbankarne icke all upptagas i de skriftliga rapporterne; utan skall den samma af Vakthafvande officeren hvarje dag muntligen frambäras till Commendanten.