och Riddaren C. II. von Sivers, öppnade sammankomsten med en kort öfversigt af Samhällets förhandlingar under årets lopp och uppläste den af Styrelsen öfver Götheborgs Nalurhistoriska Museum afgilna årsberättelsen. om Musei tillstånd, hvilken berättelse, författad al Hr Professorn och Riddaren C. Palmstedt, afhördes med mycket interesse, och var det tillfredsställande att få förnimma den beredvillighet, hyarmed star dens Auktoriteter gått Styrelsens önskningar till mötes, medelst upplåtande af lokal för Musei vackra, och genom kongl. Lifmedicus och Ridqaren P. C. Westrings srikostiga donation ansenligt ökade samlingar. — bet Kongl. Samhället hade under året till Ledamöter invalt Kapitenen vid Kongl. Gotha Artilleri-Beg., R. S. 0., Herr Frihekre G. I. von Knorring och Kapitenen vid samma Reg., R. S. 0., Herr Olof Svensson samt Reg.-Läharen chir. Mag. llerr 2. Lundlblad. — Ilerr Professorn Å. Godhe, Samhällets ständige Sekreterare, tolkade med sann och hjerilig vältalighet Samhällets förlust och saknad af trenne genom doden hädangängne, såsom vetenskapsmän och medborgare högt förtjente och aktade Ledamöter, neml.: Majoren vid Topoarasiska corpsen, R. S. 0., Herr Gresvo C. G. Spens, Prosessorn och Kyrkoherden Herr Mag. C. E. Kjellin samt kongl. Lifmedicus, R. N. 0., Herr Doctor P. C. MWeslring. — Herr hapiten och Riddaren y. Sivers, som tvenne är varit det Kongl Samhällets Ordförande, nedlade nu sitt presidium, såsom öfligt, med ett tal, hvars ämne var: cHuru bör den värfvade Soldaten af sitt Befäl behandlas, för att vinna skicklighet i sitt yrke, kärlek till detsamma, och derigenom motsvara de anspråk, som fosterlandet på honom eger för sin ära och silt försvar? Afhandlingen. författad och utförd i ett rent och vackert språk, uppmärksammades med lifligt interesse och vittnade om Hr kapitenens beromliga grundsatser, ådla tänkesatt och insigtssalla omdöme öfver en besälhasvares behandlingspligt mot underlydande. — Till Ordförande for ingångna året hade Samhällets val fallit på Gymnasii-Bibliothekarien Herr Mag. N. L. Trana, som å samhällets vägnar complimenterade den afgående Ordföranden. På de utsatta prisämnen hade å det första ett svar inkommit, hvilket, eburu till grundsatser viltigt, dock, i afseende på bristande utförligbet i ämnets behandling och ashandling, ej kunnat belönas. Samhället utsatte derföre sor innevarande år samma täslingsämnen... . N:o 4. I hvilket sorhällande slär det sköna till det moraliskt goda? — måänne i ett sådant, att ett skaldestycke eller konstverk kan vara skönt, utan att hvila på moraliskt ädla motiver? Eller i ett sädant, att det upphör att vara skönt i samma mån som det icke tillika är godt? Eller förhåller det sig med den moraliska, på samma sätt som med den physiska naturen, så alt, genom nya upptäckter och rön, något kan adagaläggas vara ett godt, som förut varit ansedt för ett ondt? Och är i det fallet ett skaldestycke, eller konstverk, berättigadt, att i första hand meddela dessa upptäckter, eller böra de förut vara på annan våg gjorda och bekrästade, innan de i skaldens eller konstnärens verk användas? — Pris: 42 dukater. N:o 2, som förra året var utsatt till prisimne för Stiftets studerande ungdom, utsättes nu såsom allmänt tåslingsämne: En kritisk noggrann och genomförd framställning af det för Rohusländska dialekten utmärkande och egendomliga. — Pris: 8 dukater. j en skrifvelse från Wien berättas, att den Öf tarfattaren Heinrich Heine i Paris, efter IB 2— ID a L —