tysk... han är mig lika välkommen vo — kärran höll, mannen i blusen kastade tillbaka floret; en stor näsa var det enda af ansigtet, som kunde upptäckas; det öfriga doldes af skärmen. Han sprang ned och skyndade in i huset. Det klappades på dörren till salen; man ropade: aslig in! och in steg — undertecknad, käre läsare. Det gör mig ondt, om du väntat något bättre; men jag älskar sanning framför allt. . Jag hade bittida på morgonen brutit upp från Svaneholm, för att i god tid vara framme på Baldersnäs. Jag skall aldrig glömma denna morgon. Det giss ingenting skönare, än denna väg öfver Hugneryd, Läby och Fjäll. Det ligger äfven elt eget behag deri, att på detta sält, ensam, öfverlemnad åt sina egna fantasier, i rask fart ila framåt genom en sådan alptrakt. Jag kom ned från höjderna till Laxsjöns strand. Det var en vacker, men varm som: mardag, och jag längtade efter en uppfriskande dryck. ber läg framför mig vid bergsluttningen en täck rödmålad koja, omgisven af blomsterparterrer; allt hade här ett så trefligt och nätt utseende, att man mycket väl kunde se, att stället stod under värd af en kärleksrik hand. Jag höll in min häst, sprang ned ur äkdonet :och gick fram till kojan för att bedja om ett glas mjölk. En otroligt fet mops vältrade sig under ett best skällande mig till mötes. — Ått när bodde en gammal mamsell, derom var jag nu fullt och fast ölvertygad. Jag tycker om gamla mamseller. Mitt tycke för dem fann ny nåring. ben kära, gamla dani, som här förde en mild spira öfver hus och mops, mötte mig och min begäran med äkta nordisk gästfrihet: Jag måste stiga in i den sirliga, blomsterprydda kammaren; hon bjöd mig, utom ett glas mjölk, äfven all laga litet kall stek, smör och bröd. — cJag vore hungrig efter resan och skulle derför icke försmå. 4 Det var verkligen bevekande. Jag vägrade: hon upprepade sin bjudning. bet var icke längt ifrån att jag blifvit ond på henne, eftersom jag hade nämnt, det jag ville stilla min hunger på det gästfria Baldersnäs. llon afundades andra den gästtribet, de kunde visa mig. Den synden antecknade en engel i credit för henne. Jag tackar dig du goda gumma, och hoppas alt ännu en gång vid din kalla stek få vederqvicka själ och kropp. Min raske häst förde mig genom de sörtjusande omgisningarne emellan blomsterprydda ängar och små lundar fram till karaktärsbyggnaden på det vackra Baldersnäs. ben tyska blusen, det gröna floret till skydd för milt ännu svaga öga hade ådragit mig mamsell Olivias uppmärksamhet. Jag kände icke godsets egare, ej eller hade jag några rekommendationsbref att uppvisa; dock trädde jag in i salen, vi redan känna. Jag visste af egen ersarenhet, huru Svensken tager emot främlingar. Ingen sforvanad, nyfiken, frågande blick träffade mig, utan mannen med de herrliga nordiska dragen räckte mig sin kraftiga hand, och hans läppar uttalade ett vänligt evälkommen! Jag kände mig genast hemmastadd; sade hvem jag var, hvarifrån jag kom, att jag anhölle få stanna der ett par timmar .... å(Ett par timmar! ropade den fryntlige värden, nästan stött. eNej, min herre, så hastigt kommer man icke från Baldersnäs! Till att börja med blir ni här natten Öfver, i morgon få vi vidare tänka på