Politiska AfOTiAmeR.) (Efter A. de Tocqueville). VII. Ett nota-bene för de Konservative. När medborgarne nödgas sysselsätta sig med de allmänna angelägenheterna, dragas de nodvändigt srån sina individuella interessen och sörmås då och då att slita sig lösa från betraktelsen af sig sjelfve. Ifrån den stund, de allmänna angelägenheterna diskuteras af medborgarne gemensamt, upptäcker enhvar, alt han icke är så oberoende af sina likar, som ban förut föreställde sig, och att han, för att erhålla deras bistånd, ofta sjelf måste bistå dem. När folket regerar, finnes det ingen, som icke inser värdet af folkgunst och söker vinna den, derigenom att han förvärfvar sig deras aktning och tillgifvenhet, bland hvilka han vill lefva. Flere af de passioner, som göra hjertat känslolöst och söndra sinnena, äro då tvungna alt draga sig tillbaka i själens djup och der dölja sig. Högmodet förställer sig; föraktet vågar ej visa sig; egoismen hyser fruktan för sig sjelf. ) Forts. fr. föreg. N:o. — — 2