Utdrag ur ett bref från em i AimeEål-aA bosatt Earnsås za8n ga(vortsättning.) Väl söker unionen att förhindra slathandeln, eller rättare sagudt införande af slafvar från fråm mande länder: men det oaktadt ligga stora kapitaler, tillhörise amerikanske medborgare, uti denna afskyvärda mentiskobandel. tehe nog med all slalveriet förder!var de svarta; äfven för de byita är det en förbannelse. Soderas innevånare äro i ollmänhet icke duslise till annat, än att tillse det negrerne arbeta; sjellve lesva de blott sor sina nojen och på sin höjd för att uppsöra handelsspehulationer. I norden hysa fruntinunren i allmänhet möra förakt för arbete: ännu ett betydelsefullt tecken till slafveriets inslytelse. Emedan för trettio är sedan slafvar funnos ull alla stater inom unionen, och arbete under den tiden ansags ovårdigt en sriboren man och ännu myc: het mer för en qvinna, föll vid slafveriets afskalsande arbetet helt och hallet på männernes lott, och qvinnan bibeholl sin förra ställning att endast vara askådariona. Detsa börjar visserligen att sorsvinna; manga amerikanskor äro mycket idoga, men i allmänhet vilja fruntimren, vifta som ogilta, icke arbeta, utan endast tillse huset och sköta sina nöjen. Tillochmed för sömnad och tvätt betalas, och på landet hör det till ordningen alt karlarne, så väl se till ladugården som mjolka. Mannen eller sadren sar se till, huru han kan draga försorg för tillgangarne; hustrun eller dottren fager ingen kännedom om hans atfärer. Säulle likväl omständigheterna sorändra sig och nöd trycka, så vet hon äfven att finna sig, och är då idel verksamhet. Erkönnas maste lihvål, alt fruntimren såväl hålla sig sjelfva snygaa som allt omkring sig snyggt och treiligt. Renlighet är ett utmärkande drag hos Amerlkanaetn; man ser sällan en person med orent livne, eller på ngot annat säll osnyg2, äfven om hläderna för öfrigt äro barslitne eller trasise. Umgånget könen emellan är gansha fritt. kn flicka bjuder karlar hem till sig, och shull. blisva ganska stött samt anse det tor en sörfolämpning, om sotäldrarne skulle söka vakta henne, eller sladna qvar i rummet, då hennes kurtisörer, här hallade beaus, komma på visit. llon går ut ensam eller i sällskap med hvem hon behagar; Inter bjuda sig på Schweitzerier etc., utan att ens nämna ett ord derom till anhorige, eller, om det skulle falla henne in att omtala det, yttrar hon sig derom nästan i samma ten som en ung, oberoende man i Sverige talar om sina äfventyr. I allinänhet lägga anhörige icke något binder i vägen för tycken i giltermalsväg, och skulle de göra det, händer icke sällan att gistermalet går för sig ändi. Sedan presten, eller Mayorn (Borgmästaren), uttalat formuläret öfver de nygista, finnes snart sagat icke något exempel pa, alt icke sorsonina blifvit ur pejord med vederbörande. Ealigt min ofvertygelse, så besynnerligt det ock later, sker härmed mindre ondt, än med våra stela, föraldrade former. karlar och Fruntimmer, bada naturligtvis med latta klader på, bada tillsammans. Utan att behasva ingå uti vidare detaljer kan hvar och en föreställa sig hvilken retande inslytelse deta skall utosva. Nära bekantskap, eller slägtskap, behölves icke för att deltaga uti sådana nojen. Nagra unga karlar komma osverens att tillställa en ulsslyst, jemte bad i saltsjön; hvar och en tager då med sig sina bekanta af begge könen. Säll skapet kan ofta bestå al omkring 30 personer och deröfver. En gång i vattnet äro de yra, leka, taga hvarandra i famn och äro insalunda nogräknade med kyssar. ITroligtvis sillsolje af hlimatiska förhållanden äro så väl karlar som fruntimmer magra och kottlösa. Amerikanskörnas sjuklighet är känd öfver hela verlden, och i intel land dö så många af lunasot som här. Gula febern är mera tillhörig sodern; sommarsjukan (summer complain) bortrycker endast barn. Amerikanarn förstar Icke alt roa sis. Ian rike nar sina nöjen I FonfApf: ju Mera försfördta pene .080