månad fortsättningen lAHgHåS U1061 Pp1 C: ÖT åå Åe BÅ Å RC. Af bit ankomna norrska tidningar finner man, alt den i ett föregående N:o af denna tidning omförmälta ukas, enligt hvilken de i Norrska slepartemenlterne anställde Embetsoch Tjenslemän vid tjenstens förlust åläggas att icke offentligen skrifva något mot Regeringen, dess personer eller handlingar, icke på minsta sätt emaneral från H. M. Konungen, eller ens med Högstdensammes vetskap blifvit utfärdad, utan är detta ahalsossiciolla påbudo endast och allenast ett atilltag af den i Christiania residerande Norrska Regeringen, .— spetsen för hvilken II. E. Riksståthållaren, Ur Sev. Lömenskiold, belinner sig. För att doma af hvad Morgenbladeto, rörande denna sak, yttrar, skall icke ens något regeringsreskript, i hvilket ofvanbemälte påbud uttryckes, hafva blifvit ultfärdadt, utan lärer det grunda sig på ett i Statsrådet sattadt beslut, hvilketiesedan mundtligen blifvit meddeladt UIlrr bepartemensscheser, för att af dem sedermera deras underordnade kungöras. Orsaken till denna estatstraads-trudselo (som Morgenbladet kallar denna regegeringshandling) lärer vara att söka i ålskilliga uti ben Constitutionelles mot slutet af förra året befintliga artiklar i hvilka Regeringen på det häftigaste ansalles af en i sinansdepartementet anställd tjensteman, Herr Munch, hvilken är en af hulvudredaktörerne i nyssbemälte tidning. — Morgenbladeto, som i N:o 565 för den 30:nde sistlidne December, hvad det despoliska uti ifrågavarande åtgärd beträffar, gjort gemensam sak med Den Constitutionellkenr tyckes, förunderligt unoå, i ett sednare N:o för den 6 Januari detta år taga Regeringens parti emot sin forra bundsförvandt. For gilligheten af sill försvar uppställer det en hel hop grunder och bevis, hvilka vi, för vår del, dock anse stranda på 400 2:n i Norrska Grundlagen der det heter: Trykkefrined bör finde Sted. Ingen kan siraffes for noget Skrift, af hvad Inhold dlet end maäatte vore, som ban har ladet (rykke eller udgive, med mindre han forsetligen og aabenbare bar enten selv viist, eller tillskyndet Andre till Ulydigbed mod Lovene, Ringeagt mod Religionen, Sedeligned eller de constitutionelle Magter, Modstand mod disses Besalinger, eller sremsört salske og erekrenkende Beskyldinger mod Rogen. Frimodqige Yttringer om Statsstyrelsen og hvilkensomkelst anden Gjenstand ere Enlaverntilladteo Något undantag för de i departementen anställde Embetsoch Tjenstemän gör, såsom läsaren sjelf finner, icke grundlagen. Ått desse Embetsoch Tjenstemän äro amovible, bör väl icke förnuftigtvis kunna beröfva dem en af deras dyrbaraste konstitutionella rättigheter, den nemligen att frimodigt yttra sig öfver Statsstyrelsen, dess handlingar och åtgärder. Man vet, huru mycket ondt blod det bekanta Peyronska handbrelvet väckte här i Sverige; alt förhållandet, rörande ifrågavarande regeringshandling, icke blir en bit bättre i Rorrige, kan man vara fullt sörvissad om, ålvensom man bar sina stora skäl att förmoda, det H. M. Konungen kommer att desavouera densamma, om ej på annat sält, så derigenom, alt han vägrar sin sanktion, när Norrska Statsrädet, för brott mot sin hår ofvan klandrade inkonstitutionella befallning, hos I. M:t till afsked anmäler någon af de i departementerne anställde Embelseller Tjenstemän. Vår i N:o 7 uttryckta förundran öfver att de åstora tidningarneo för den 7:ude dennes icke med ett enda ord omnämnde den norrska Slatsraadstrudselno har den i Stockholm ut— .iii.. ( — Ui— —