Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 januari 1845, sida 3

hufvudet, jag är här i affärer, jag tycker icke om sällskap och ser heldst jag får vara allena. Men med min brorsdotter är det en helt annan sak, hon rår sig sjelf, och ni vet, fransyskorna försmå aldrig en anständig hyllning. — År damen en fransyska? ropade Winkerton glad, det tänkte jag straxt. Utan tvifvel ären ni utan bekanta i Boston. Jag är, utan att smickra mig, der temligen känd och åtnjuter någon aktning. Virginska dragonerna... regimentet hvarvid jag tjenar ... ses der öfverallt mycket gerna. (Fortsättes.)