Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 januari 1845, sida 1

Oi1 u—————— — L01——— ———— —— ————dpda5: —L ———————— ——————— andeliga och materiella fördelar af hans upptäckter. Utan att rådfråga fysikens historia är det omöjligt att bilda sig en föreställning om det infytan: le natursorskningen utöfvat på själsbildningen. I våra skolor få våra barn lära sanningar, hvilkas eröfrande hoslal ofantligt arbete, outsägeliga ansträngningar. De småle, om vi berätte dem, huruledes en italiensk naturforskare skref en lang utförlig afhandling om, alt snön på Mina bostår af samma ämnen som schweilzeralpernas snö; alt han hopade bevis på bevis, för att ädagalägga, att begge dessa slag af snö, genom smältning, gifva vatten af samma egenskaper och samma beskaffenhet: och likväl var det icke så lätt att komma till denna slutsats, ty hvilken åtshilnad är det icke emellan temperaturen på Sicilien och den i Schweitz! Iagen hade på den tiden en foöreställning om värmens fördelning på jordytan. Vara barn hafre nikltigare begrepp och föreställningar om natur och nalursöretetlber, än Plato; de villsarelser, blinius sgick, skulle kunna Itifva såremal for deras låje. Genom historien, silososien och de klassiska studierna förvärfva vi oss kännedom om den. intellektuella verlden, om sagarne för sorskningen och tänkandet, om menniskans anlliga natur. I det vi liksom läsa i själen på alla tiders stora och goda mennishor, lära vi af exempel från förflutna sekler, huruledes vi skola millra och beherrska lidelserna, huruledes vi sltola luana vart inre; vi lära oss all sorstå nutidens menaiskor, ty menniskans moraliska natur förblifver i evighet densamma, wi lira oss att hläda religionens, sanningens, rättvisans grundsatser i den skönaste form, och således att göra desto djupare intryck på andtas sinne. Men historien och jilososien kunde icke förlindra, det man brände menniskor för föregifven trolldom, och då den store Koppler begaf sig till Täbinz en, för att rädda sin mor från döden på bålet, kunde han endast bevisa, att hon helt och hållet var i saknad af de nödvändiga hexe-redskapen. Liksom ett frö från den mog ana frukten, skilde sig för 60 år sedan chemien såsom sjellständig vetenskap från fysiken; med Cavendish, Priestbegynnar dess nya tidräkning. Medicinen, larmacicn, techutben, hade tillredt JUrdmånen, hivarpå fröet skulle utveckla sig och s. odas. Orsaken till den resorm, som såtegatt inom densamma är, såsom man vet, helt enkelt en annan åsigt af förbränningsprocessen. Nu ve:e vi nvilka resultater deraf hafva utvecklat sig, hvilka valgerningar, hvilhen välsianelse derigenom hafva blifvit ubredda. Sedan Ilten gjorde denna uppläckt, bar den civiliserade veriden undergått en total förvandling i seder och bruk. Kännedomen om sammansättningen af atmosferen, jordskorpan och vattnet samt deras inflytande på vexternas och djurens tif, var en följd af deuna upptäckt. Det fördelaktiga sätt, hvarpå oräkneliga f briker och handtverksgrenar drilvas, står dermed i det innerligaste samband. Man kan såga, att staternas materiella vålstand sedan den tiden har mangdubbelt sorökats, ja, att hvarje individs egendom derigenom sörkosrats. llvarje enskilt upptäckt i chemien har till följd Iknande verkningar; hvarje tillämpning af dess lagar är i ständ till att i en eller annan riktning gagua staten, sorhöja dess kraft och välmaga. I mänga hänseenden har chemien likhet med mathematiken; på samma gång denna lärer oss att måta salt, bygga hus, lysta bördor, är den tillika, såsom råkuckonst, ett medel, som, riktigt begagnadt, är oss till en utomordendlig nytta. Å en annan sida sätter mathematiken menniskan i stånd till att, efter bestämda reglor, drag riktiga förnuftsslut; den lär henne ett egendomligt språk, som tillåter henne att på ett utomordentligt sätt uttrycka en series afslutledningar i linier och tecken, begriplige för hvar och en.