Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 december 1845, sida 1

DANTON.) (EFTER GEORGE JANETY.) På gatorna hade man 1793, i sangelset hystenman mna Sanmnina tänkesatt som 1786. Redan första dagen borjade man att med föroinpningar öfverhopa Fredrik, som de andra fångaristokralerna, för hans börd, icke upphorde t utpeka som en aflälling. Paul borjade också redan första dagen mot houn ett doiskt, envist och oaslätiigt krig, men idyek med mycken omsorg alt lala om honom i all systern borde det. isaus nya Vvänuvuer vore Hid säkra om hans bifall, då de framställde Freik som en mördare; ännu flackad med Markis arvilies bled. sficlbourg, å sin sida, hemödade g alltid ait : Maries närvaro skatta det alinlänna sillandel af Fredriks handlingssätt tillfälle all yta sig. bet var helt naturligt, att hon asskydde en remution, hvarför hennes far fallit et offer och varemot hennes bror ännu kämpade. Hon hade ud, i den krets hon lefde, hört troheten mot onungen berommas sasom den heligaste af pligr, och Freärik var ju en af dem som jagat koungen ur sina fäders palats. Så snart hennes Iskare nalkades en grupp karlar eller fruntimmer, vilka talade om sina förhoppni gar på en företåcnde reaktion, så skingrades straxt denna grupp; pithetet affälling utgick på en gång ur alla ninnar, och Fredrik stod ensam, eller såg sig ungen att sälla sig lill dem, som de andre fånarne betraktade som spioner, enkom dnsatte för tt hafva ett spejande öga på dem. En ung flickas kärlek har sällan nog djupa rötPr, för att hålla stånd mot smädelsen; efier ett ar dagars förlopp var det lätt för Fredrik att mära det Marie hade dömt honom utan att höra ho— Se N:o 12, 14,15, 17.