Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 december 1844, sida 2

— — ——— — ää— C — — — -— —— Avarje RIIiuåI KIRLLv ÅÅ svg MAS —4 GÅ Alla den vara må, som för fartyg till Kronan, Stad eller enskilt inrättning erläggas. Med extra lägenhet af den 24de Dec. Svenska Akademien. hade d. 20:nåe dennes sin årliga sammankomst. Akademien hade under Joppet af året emottagit 21 täflingsskrtifier i skaldekonst och 3 i våltalighet. Af de förra belonades med andra guldpenningen Lidandes Väkterv af Prosten Afzelius) och en sång till skalden J. G. oxenstjerna af t. s. Kopisten Frih. Cederström. Af de sednare erhöll den af Docenten Bovalljus författade Berättelse om Riksdagen 1713—14 stora priset. Dem. Fredrika Bremer erhöll Ahademiens stora medalj för sina förtjenster i vår lilteratur. Carl XIV Johans pris, 56 dukater, tillerhändes i år D:r Reuterdahl. Akademien har för nästk. är utsatt elt särskilt pris af 100 dukater för en sång öfver Carl XIV Johan. — Aftonbladet yrkar med mycket skäl kronoA bördens fördelning på flere terminer såsom bade en lättnad tör de skattdragande och ett medel att förekomma den olägenheten, det alltför stora summor på en gång dragas ur allmänna rörelsen, Från Landsorten. UPSALA, Onsdagen den 18 dennes var den beryktade Erik Jansson inkallad för Consistorium ficelesiastienm härstädes, och bekom en vederbörligen skarp varning för sitt predikande och sina upptåg. CARLSKRONA. Najaden berättar, att kronolastdragarejakten LL Ecumeur, som med sa-t af Lanoner den 15 si-tl. November på aftonen afgått från Carlskrona destinerad till Mariefred, räkat nt för en orkanlik storm och troligen med sin, under en flaggjunkares befäl. 14 man starka besättning gått förlorad, Från Riksdagen. — Saminiige Riksstånden hafva den 21:ste haft plena, dervid H. Ex. justitiestatsministern frih. Gyllenhaal aflemnat 3:ue Kongl. propositioner i afseende på den nya kriminallagen, neml:: 1:0 rörande ny straffbalk; i 2:o angaende tillän-pningen af fängelsestraffen; 3:o om arfvoden för lagberedningen. — Ridderskapet och Adeln har afgjort åtskillige Lagoch Statsutskottsbetänkanden, hvarvid intet af särdeles vigt förefallit. — Presteständet behandlade och medhann största delen af BankoUtskottets betänkande N:o 27. angående bankeverkets tillstand. samt huru detsamma sedan sistlidne riksdag styrdt och förvaltadt blifvit. I anledning af den bekanta silfveruwexlingen 1842. framställde doktorerne Sandberg och Öåmann åskllliga anmärkningar; hvaremot herrar bankofullmäktiges atgärder i nämnde hänseende försvarades af prosten lierlin, doktorerne Lyth och Wallin. samt kyrkoherden Bergvall. af hvilha den sistnämnde yttrade sig med synnerlig värma. Utskottets asigt. utt fullmäktiges atgärd ej kuude till nagot hlander föranleda, gillades, i så val detta fall, som det i betsåuhandets 10 s omtörmäldta. angaende af bankosullmäktige vidtagna aFdgärder till metalli-sha valutans förstärkande. De punkter, i hvilka Standet ej delade Utskuttets tanka, voro: 1, Utskottets bemställan. aft det till Lunds domkyrka vid 1820—18270 arens riksdag beviljade lanebiträde, som ännu icke ull någon del blifvit begagnadt. med innevarande riksdag mätte upphöra — Ståndet beslöt att rättigheten till lanets ernallande finge stå öppen till nästa riksdag —; och 2) Utskottets i 23 uttalade önskan, att banbkeus diskontrörelses framtida bedrifvande måtte kunna ordnas på ett sält. utt utläniogarne derifrån medföra åsyfrad nytta, och icke, sasom Utskottet anser förhållandet i icke obetydlig man vara, blifva hjelpmedel för vinglaren, att till slutlig skada för så väl banken som en-kilda redbara medborgare, underhålla och fortsätta sin rörelse, — hvilket omdöme, sasom etter herrar Bergvalls. Elfströms, Lyths mn. fl. tanka alltför obilligt och orimligt, af Ståndet ogillades, — Hos Rorgarestandet fortgick debatten öfver det stora finansbetänkandet, men hann icke på förmiddagen att slutas; det är hkväl endast de begge sista punkterna som ännu aterstå. Den vigtigaste föränlring. som i dag ifrågahom, var, att Standet ogillade den punkt i betänkaudet, som upphätver den förut existerande bestämmelsen om et visst förhallandmellan den metalliska fouden och sedelstocken, samt beslöt, att ett sadani förhållande Åi detta afseende borde stadgas. För öfrigt hafva åtskilliga mer eller minåre vä-endliga förändriugar egt rum. — Hos nondestandet förebades Bankoutskottets finansbetänkande, emot hvilket många och langa anföranden blefvo afgifna.