spesulla ton säger: Ser bror att jag kände krutet.... det går förträffligt, superbt — vore Svenskarne bara en smula mera förtjente af att kallas nordens Fransmän! Hvad som bland annat förtretar den gamle Herren är den ilrägavarande uniformsförändringen för armeen. Också recenserar han den på sitt eget korta och bitande sätt ungesär salunda: Vära gossar blå komma att se alltför bra ut, sedan de först hunnit blifva grä och sedan få de der pickelhufvorna med skorslenarne på. Sådana der skorstenar äro visserligen en särdeles nyttig uppfinning. Frihetsideer, och ideer öfverhusfvud taget, kunna finna en utväg genom dessa lustvexlingskanaler. vapenrockarne med sin ena rad knappar och utan dubbla slag skola säkert på ett beundransvärdt sätt uppfylla ändamålet att skydda soldaternas magar och föranleda en betydlig besparing af magstärkande medel i fältapotheket. Och jag vill nu alldeles icke tala om hvad som skall komma att vinnas genom att göra truppens kappor grå. Man kan genom denna manöver hugna och gynna de kära lojala Norrköpingsboarna en smula, och för en sådan fördel bör man ej så noga se på, om de grå kapporna skulle behofva att oftare ersättas med nya. Ja, lelve vära dagars stora och genomgripande reformer. ... År man ej nöjd nu, så ma Gud bäst veta när vi skola kunna blifva det. T. ex. våra ordenskommendörer, huru ståtliga skola de ej komma att se ut, när med Guds hjelp de högst vigliga eresormernas (se Aftonbladet), som vidtogos i sista ordens-kapitel, komma att visa sitt välsignelserika inflytande på fäderneslandets sanna förkofran. 0, Sveas barn, hvilket otacksamt slodder ären J icke, då J kallen en sådan resormminister, som den närvarande, för (Leutralerna lo; men I blifven sannerligen tuktade med skorpioner, som det står i Skriften, om J en gång fån er vilja fram och Thore Petrå blir konselj-president.? Ungesår så gilver. den gamle Herren sina tankar luft, och bror kan väl göra sig en föreställning om hvad jag dervid skall pinas, som så gerna vill hoppas det bästa så länge jag kan få. Till bvad grad illusionerna börja dunsta bort hos något bvar, kan du dömma deraf, att för nägra dagar sedan vär beskedlige komminister till Majoren öfverlemnade följande carmen, af honom försattadt i anledning af — lvad tycker du väl — den tillamnade uniforms-förändringen: uLefve reformen ! I uniformen der ha vi vormen för vår förhoppning, nu I sin knoppning. Blir endast kroppen från tån till toppen lika, då hoppen! Då blir nationen en blott kring thronen. Då få vi skåda enhet blot rada, i lycka och våda, bland mångden otalig. — Tron den gör salig. För min del gaf jag Magistern ett argt ögonast; då Majoren skrattande läste upp bans rimneri.