aldrig af; måhända af det skäl att kostnaderna för täckta postkärrors anskafsande synts dåvarande Styrelse blifva för dryga. Ideen bör emedlertid icke råka i glömska. Att den, genom öfverskottet af de medel, som till postverket inflyta, låter sig realisera, bevisas deraf, att nämde verk kunnat på ångfartyg, som göra föga eller ingen nytta, uppofira flere 400,000 riksdaler. Utan täckta äkdou kan aldrig någon fullkomlig säkerbet för posternas framkomst till ort och ställe, som vederbor, tillvägabringas, alldenstund posliljonerne, när sådana medfölja, icke ständigt och jemt bunna hafva ögonen fästade på de kappsäckar , i hvilka de särskilta väskorna förvaras. Sa väl för alt få sig någon föda, som för andra orsakers skull, mäste de stundom aflägsna sig från de åkdon, i hvilka kappsäckarne ligga, och det är just sädana obevakade ögonblick, som skurkarne begagna för alt sönderskära kappsäckarne och ultaga de väskor, som de förmoda innehålla de fleste penningarne. En ännu större osäkerhet råder der, hvarest posterna fraktas af bönder, hvilka betrakta detta göromål som en börda och soljakteligen äfven sköta det derefter. Det vore fördenskull icke ur vägen, om Öfverpostdirektörs-embetet pu, under pågående riksdag, inkomme till Regeringen med ett förslag, rörande säkerheten för posternas transporterande. Blefve detta besunnet lika åndamalsenligt, som det är af behofvet påkalladt, så tycke vi, att Ständerne, om inga andra tillgångar funnes, gerna för vissa år kunde esterskänka den andel at postmedlen, som nu kommer statsverket till godo, och hvilken då i och för ifrågavarande ändamål skulle användas. — Såsom modell för de projekterade täckta åkdonen skulle vi vilja föreslå en af de lätta kärror, hvilka af kongl. Danska postverket vid posternas transporterande begagnas och som synas oss vara högst ändamålsenligt inrättade. Sjelfva lådan, i tiwilken de sårskilta väskorna förvaras, är på dessa kärror alldeles äggrund, hvilket gör det omöjligt för nägon, att under mörkret hoppa upp på åkdonet och förösfva någon skada. På främre delen al denna låda är, genom en inskärning i dess spher, anbragdt det säte, på hvilket postiljonen eiler postforaren sitter. Att denna låda är slarkt jernbeslagen och försedd med ytterst såkra läs, torde vara öfverflödigt alt nämna. Medan vi tala om postverket, kunna vi icke underlata alt göra ännu ett par, detsamma beträffande, anmärkningar och frågor. — Som man vet bar postverket ingen fond, ur hvilken de förluster, som genom posternas röfvande uppkomma, kunna ersättas. I händelse nu någon olycka i större skala drabbar en post — till hvem skola då korrespondenlerne vända sig, för att erhalla skyndsam ersättning för de summor, som, genom postens rösvande, gå förlorade? — Ännu ett par andra frågor i samma syftuing kunna göras, nemligen: om postverket, vid möjligen intråslande olycksbåndelser, ersätter både inländskt och utländskt mynt, och om, då penningar afsändas till utrikes orter, postverkets förbindelse att ansvara för desamme sträcker sig ända till destinationsorten, eller blott till gränsen?? — Den högst ofullständiga postmästareinstruktionen reder ingen af dessa verkligen maktpaliggande frågor, dem postsorvallaren sålunda icke heller nojaktigt kan besvara. En ny och fullständig postmästare-instruktion vore derföre högligen af nöden, så väl till korrespondenternes som till postförvaltarnes efterrättelse. Alt någon tid, inom hvilken korrespondenterne, då penningar genom postens röfvande för dem gå