Article Image
——— — — —— FM cen, som minst kan väntas af en sådan representation: det är just derfore, som en snar representations-resorm och ett verkligt folk-ombudsmanskap, är så önskvärd och ihop med andra garantier för en bättre lagstiftning, med hvarje dag nödvändigare. Men detta bryr man sig ej om. Man ser med liknöjdhet, att Konstitutions-Utskottet spelar udda och jemnt, icke blott om den konstitutionella ansvarighetens tillämpning, utan äfven om solkets hufvudfråga — representationsförändringen. I tisdags afton gjorde den förseglade sedlen vid voteringen i Utskottet, att ett nytt förslag till representationens ombildning skulle grundas på Ståndsval. Tvä adliga kaptener, tillhörande den aväpnade styrkano, en president och en pensionerad diplomat, algöra på detta sätt om Svenska folkets öden, under det att de ofrälse — eller sor en populär resorm nitiske frålse — mililärer, icke tillåtas att visa deltagande för reformen säsom enskilde petitionårer. Sidan är neutraliteten! i Konstitutions-Utskottets nyssnämnda votering af2ör visserligen icke definitivt representationsfrågans öde vid denna riksdag; snarare skulle den kunna befordra dess framgang. Nu kunna nemliven de 42 ledamöterna af Borgareoch BondeStänden i en gemensam reservation , foreslå ett helt och osförryckt arbete. Ja, om de till och med icke blifva enige, kan t. ex. Bondeständet antaga och vidhalla ett, som närmare bibehåller det förra förslagets principer, och Borgarestandet, t. ex. resfocmvännernas Di kommer det sedan blott an uppå, ati vid votering i förstärkt Utskott dessa stånd förena sig: först om kullkaStandet af ståndsvalen, samt sedan om det, hvilket nationens opinion bäst kan förena sig om. I detta alseende vore det lisväl onskvärdt, att man ej alltför tidigt höll sadana sammankomster eller företog, sadana opinionsytirinsar, som i Östergathland företavits; ty jag befarar, att man ännu icke nox belänkt saken: nemligen icke FPufvudsaken, ty den är nog allmänt utreld i opinionen, men detaljfarslagen. Jag fruktar, att Kressormvännerneso förslag innefattar större missfax, än nationen ännu hunnit inse; och det vore väl om dessa sorst blefvo noga osvertankta. Det förslagets scala för valrätten, uppgjord blott efter en ytlig kännedom om några lohalförhallanden i Skåne och Ostergöthland, skulle försätta hela kronoskattejorden, nu så ytterligt betungad al skatter och onera, i en si ofantlig undervigt inom representationen, att den aldrig kunde motse någon. lättvad, usan skulle af den privilegierade jorden helt och hället qvarhallas i sin nuvarande förnedring. Stådernas andel är ock för liten, i den talrikasle Kammaren ; och den äldre eller ofre Kammarens sammansättning lemnar hvarken garantier för landet eller städerna, utan blott för tregeringsmakten, byråkratien och preslerskapet. l dessa afseenden är ett annat till Utskottet ingifvet förslag vida mera förenligt med den opinion, som allmänt uttalat sig i landet, i anledning af 4840 års föreslagna reform ; och dess redaktion är mera fullständig, hvad angår vallorrättningarna, o. s. v. Emellertid är det troligt motsidans plan, att så uldraga med det nya förslagets utarbetande, en att ingenting deraf kan vid denna riksdag blilga; och sedan hopa sig så göromålen för Ständen, med alla de vigtigare riksdagsmålen, att slutligen allt blir lemnadt ät sitt öde. Man bar då nära nog ejortäingenting, vid hela denna riksdag, mer, än försäkrat Kongl. Familjen om silt betydliga årliga underhäll. Under denna misströslande utsigt var det en glädje, alt i onsdags höra Bondeständets vackra diskussion om den lika arssrätten: ett ämne, som redan vid forra riksdagen, efter 30 års strider inom Stlands-representationen blef tre stånds beslut, men som Carl MV pekade sin sanktion. Nu var pluraliteten i Bondestandet betydligare än nagonsin I denna fråga — och det är att hoppas, alt den äter kan blifva tre stånds beslut. Det är likvål Prestestandets röst som ännu beHosves. Adelns är tförgåfves alt vänta, under deras nuvarande ledare — och således gäller det om Piesleständet, som eljest biträdt den lika arfsrätts-principen, skall, eller i detta tall 2 7 MH 222 so Mm

10 december 1844, sida 2

Thumbnail