Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 december 1844, sida 1

Exer em Svensk Otficer rätt nit deltaga i politiska fniniconeyttringär ? För en månad sedan skulle man bera ufskrattat den, som, på fullt a far, tdi besvarat de framställt denna fråge, nu setemot Fehölver man icke frukta något sådant: den mikger en af dagens politiska tvisfefrågor och imshånda länge nog komma att så tarblikva. Svenska hie to pastär, afl om en oissicer siter sis i spetsen lör en politisk opinionayttiina, så bryter han den ed, hvilken han svutit Köorungen ocn konstitutionen, och chesen för Landifursvarsdepartementet, General Peyron, har på undise hesallning, till helalhasvaren i ett af militivdisrikten afgilvil ett handbref, hvari denne antesalles, att, på lämpligt sätt, lata komma till da under bans besal stårnde Regen curpsets kännedom den aledsnaär, som oanoi. Maj:l erfarit dlerigenom, alt elvenne offtkerareaf sarsla liigrenadier-regementet och Nerikes ar menle satt siv, jemte andra personer i spelen för samlandet af opiniansystringar rörande 1vpresentattonsiraorös, Fätket heteentie kI. ål:: konungen (för avi döma of Br ticnetal Perranskrifvelse icke anser ötverensslämmande areaI den sans och halfemng. vilka höra 1 TER je råtiskasssens Fsigamano, usan intehbär ens felt ingem suynstlighe! daft uppiiäfva ria Äl . ;are al dagens politiska ttister.a — klivad nu Sven ska Bietso påctående hesråfsl. så har det väl; om man stricte vill kalla sig vid ördatväslsen dr tras-, buldbetsoch tjenste-eden, tatt; men icke blott Gssicerarne, utan alla Embetsoch Tieus emän, samt, i allmänhet laget, (skets sanmligr birize invebyggare hafva svurit konnngen, det konungsliga väldet och konsvita iomån trohet; älvensom aft upptäcka och i sid tillkånnagifva, om de lornimma nagot a färde vara iill förändring af Successionsardnineen, Regeringssarmen eller rikeis öfriga sundamentallagar, 8 dane som de af konungen och Fikets Sitänder blifvit antagns och stalsästade. äfren dessa skulle såledles, om de umgingos med nägra planer till förändrande al vissa öfölikorligheter, origtigheter och oräånvisor i vara grundlasar. vara menedare, och soljahleligen någon lidsenlig resorm af desamme aldrig utan edsbrott kunna vara alt påräkna, icke ens fran Standernes sida, emedan ju äfven desse, genom den al dem en gång åflagda trooch huldbets-eden, i detta sall bundit sina händer och Jagt sin verksambet i sjettrar. Detia, det malle väl Svensha hiet finna, kan dock al drig vara meningen med hrarken tro-och huldhetseller tjenste-eden, ehuru formuläret för densamma är sa korttänkt och illa redigeradt, att den edliga förpligtelsen, om man blott fäster sig vid sormulårets bökstaf, kan erbålla en så beskalsad och absurd utsträckning. olampligheten oeb felaktigheten af ifrågavarande formulär hafva