Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 december 1844, sida 2

Article Image
eende på oliha slandshlasser eller egendon svensom att den s. k. Istadaråtten, eller do ätt broders och asystersbarn ega all, vid an ist, träda i sin asflidne faders eller model K tille, skulle till Syskons afkomlinsar OISträcka Utrikes Nyheter. FRANKRIKE. Paris den 23 Nov. Prinsarne Aumale o oinville hade på sin resa till Neapel den 46 i) råslat i Toulon och der inskeppat sig. Bugeaud är hemkommen till Erankrike. H andade, beledsagad af 12 arabisha bösdinga len 19 i Marseille, der följande dagen en stå niddag gass till hans ära. Marskalhen holl I illlället ett tal, hvari han med mycken omståm ighet utbredde sig öfver den sorkofran Alzeribl. unnit under hans förvaltning. Åsven yttra van, det han erhållit underrättelse, som b ;öoll för säker, ehuru den ej var ossiciel, Abd-el-Kader entledigat sitt lilla följe och di et sig tillbaka till det inre af Marocko. Marskalll ifreste från Marseille till sin valort Exedeuil d väntades i början af December till Paris. j kapten hresson, befalhafvare å 4Gronland, sos såsom bekant är, strandade vid marockanska h sten och uppbråndes för att ej salla i Marocla nernas händer, har af krigsrätt blifvit friad si allt ansvar för nämde affär. De i Paris närvarande elever al Polyechuidg skolan ha beslutat att icke göra något afgdran steg innan de inhemtat den i provinserna frit varande pluralitetens menina, och till en bör i en petition till konungen framställa det sv. dilemma, hvari de sjuttons uteslutande sorsär dem, emedan swellia eleverna på sitt hed ord förbundit sig av stå alla for en och en alla. be Sjutton berättas emellertid ochså vå inkallade till skolan. Om så skedt i anledn af nämde petition nämnes dock icke. Huset Rothschild, som alltid håller sig fram der napon ting är att sortjena, har iniäl biskontkontor i Ålgier, der den lagliga råän är från 40 a 20 procent. Lamartine har aseilvit en politisk trosbeknelse, som deck endast är en iehapitulatil såsom han och sje! kallar den, af de sat ban tid efter annan uttaelat i bammaren. Aliral Dupetit Tiouars har salt order att segla till China och kommer saledes att I sin hemhamd till Frankrihe gora en resa hil jorden. Vederhrrande. som skulle finna generade al amizalen i Frankrike, bälta hon på sa sätt aflassnad för ett par års tid. Tillståndet på Otahsci i skildras i de senast a ifrån erhallna underrättelser (meddelade i Tin af den 15 Juli, sisom högst bedrofligt. 1 mindre äp trenne blodiga sahlningar hadekort tid ägt rum emellan Fransmännen och 1 sodingarne. alla till de senares förlust. Fra männen arbetade med drilt på sina siarska ningar, de engelsha missionärerna hade nas mangrannt lemnat on och bland ipvonarne pr: den största serviring Enliat olver News ingångna uoliser bade brimiska frevatten aFisua den 43 Juli lagt till vid Otahelti och tagit dri ning Pomare, som ditils vistats på Basilis om bord fer att föra heonne til an Bolahn Så väl dessa som ock i franska officiella I det meddelade underrättelser bekräfta att Ir ninaar föregått emellan Fransmännen och födingarne. ENGI NND OConnell hade den 22 ater insråssat i Dubl Pa ditvagen hade isynnerbet i Limetick, ALitatorn for första gången efter sin befri uppträdde för en större folkmassa, demonst linnerna af folkets sympalbier varit storaria OConnell förklarade sig uti ett der vil en f måltid hållet tal under loppet af December ä soretaga sin resa genom hagland. NEDERLANDERNA. j Haag den 27 Nov. Generalstaternas konas valivt sinnade första kammare har förkastat ) henne af andra kammaren förelagda sorändr utkastet till adress pa, thronfalet. klärpå har dra kammaren beslu at att taga kännedom första hammarens svar, men icke vidare der bekymra sig. SCH WEITZ. Canton Wallis stora rad har förklarat den np af en konservativ anda genomträngda sorsatin gen för antagen. PREUSSEN. Berlin den 26 Nov. Det berättas att Tscht i andra instansen blifLit dömd att medelst hi huggning mista lifvet, samt att konungen stac stat domen, men öfverlåtit verkställandet åt eftertrådare på thronen. Konungen skall förelagt Statsrådet ett utkast en ny kyrkordniug. som lär hafva till ändar att göra preussarne till flitiga kyrkogangare, En katholsk pastorsadjunkt, Czerski, i Schnei mäöhbl. har utträtt ur kathol-ka kyrkan och d öfver afgifvit en offentlig förklaring, hvari han u gifver kathol-ka kyrkans förbud mot äktensl såsom mativet för sin hardlino

7 december 1844, sida 2

Thumbnail