von Holstein beviljade skatteköp å hospitalhemnanet Jerla. Konstilutions-Utskottet har nigått ifrån den grundsats, att fromma stistelser icke utan äfvenyr för eget bästa kunna afhända sig eganderätten till jordegendomar och anser säledes Statsrådets yttrande i det omhandlade målet böra anses mindre välgrundadt, såsom ledande till ett menligt prejudikat. Statsrådets tillstyrkande lörmenas äfven få ett abetänkligare utscendep, derföre att en likadan ansökning för samma hemman, men utaf annan man, blifvit 15 år förut af kongl. Maj:t afslagen. Vid föredragningen syntes vara forbisedt ett Kongl. bref den 46 Dec. 4812, hvaruti Kul. M:t afslagit Bondeståndets vid 4809 ärs Riksdag ejorde hemställan, att Domkyrko, Hospitals och andra till fromma Stiftelser anslagna hemman måtte få till skatte försäljas. Utsk. har för den skull sunnit ärendets behandling vid föredragningen i Stats-Rådet gifva skäliga anledningar till grundlagsenlig anmärkning, hvilken utsk. alltså framlagt emot föredraganden i målet StatsRådet Grubbe. 5:o angående Regeringens den 43 Nov. 4843 meddeldta afslag a Rikets Ständers underdäniga skrifvelse om anslållande af undersokning i afseende på de Ilallandska s. k. Kyrkohemmanen. Utsk. har ansett den af R. St. äskade undersökning oundgängligen nödvändig, så vida åboerne skulle kunna sättas i tillfälle att köpa samma hemman till skatte; visshet kan i detta hänseende ej vinnas utan laga undersökning; Reg. kan och bör ej i administrativ väg gå Domaremakten i förväg. Anmärkningen är rigtad ensamt mot d. v. Stats-Rådet Heurlin, som anses genom sitt yttrande hafva grundlagt det beslut, hvarigenom R. St. upprepade begäran om undersökning blifvit undertryckt. Vid låsningen af Slalsråds-protokollen bar det i öfrigt sästat konslitutionsutskottets uppmärksamhet, att under större delen af den tidrymd, som de granskade protokollen omfatta, regeringsärenden icke sällan förekommit, uti hvilka besluten mer eller mindre afvika från Statsrådets enhälliga underdäniga tillstyrkanden. Det må, med få undantag, hunna utgöra föremål för olika omdömen, huruvida berörde ärenden i sig sjelsva varit af någon större vigt. Likväl och änskönt någon anmärkning enligt 106 och 407 2 Regeringssormen uti dessa mäl icke kan äga rum, har Utskottet, med stöd af 2 mom. 57 2 Riksdagsordningen, ansett sig bora förhållandet till Riksens Ständer upplysningsvis anmäla. De ifrågavarande regeringsärendena, uti hvilka Statsrådets enhalliga yttranden och förslag funnits vara från Kongl. Maj:ts nådiga beslut skiljaktiga, bestå hufvudsakligen af befordringsmål. Reservationerne äro ostridigt af mera intresse än Betänkandet. Vi anföre de lörnämsta af dessa: Af Herr Petrö: Svenska erundlagens mekaniska inskränkningar, dess oböjliga, men likväl overksamma föreskrifter, dess oförmåga att i statslifvet ingjuta en föryngrande kraft och att it represenlantkallet bibringa en storsinnad systning, allt detta sammanlagt lemnar utan tvilÅ söga anledning att hoppas nyttiga srukter af den Statsråds-protokollerna omfattande granskning. som konstitutionsutskottet nu fulländat. kmellertid har närvarande tidpunkt, då en mera än tjugosemårig regering upphört och lemnat rum för en annan, i så måtto öppnat ett vidsträcktare fält för regeringsåtgärdernes bedömande, som vanliga hinder derföre nu icke legat i vägen och utskottet följaktligen egt full frihet att handla med den ädla frimodigbet, som är frammande för all politisk skuggrädsla. Riksdagarnes icke sällsynta benägenhet för inre stridigheter, stundom mera åsystande person än sak, har nu saknat all den Iretelse, som möjligtvis kunnat, under en föregående tid hemsas från tillämpningen af den olyckliga regeringsmaximen: att. söndra, för att desto lättare kunna hberrska.? honstitutions, utskottet vid detta Riksmöte har således innehaft en jemförelsevis sormänlig ställning. Det har befunnit sig på en ståndpunkt, der det opehindradt kunnat vidga sin synkrets till liflig uppsattning och oväåldig skildring af de mårkligare förbällanden, som bildat sambandet i den eranskade regerings-epokens mest utmärkande händelser. Represensationens ombildning, lagverket, läroverkssragan, krigsväsendet, belordFTringssystemet, näringsfriheten, statshushällnine gen, Rikets Stånders önskningsmål, med elt ord lalla statsangelägenheter af ett för nationen hölere intresse hafva erbjudit sig för utskottets granskande blick, utan att skymmas, hvarken 2. RR OD ve mv