Från Riksdagen. Riksstånden hafva den 27 Nov. haft plena. — Ridd. och Adeln bar hela förmiddageu vafit upptagen af det stora revisionsbetänkandet, varaf 51 punkter gingo fram som en dans. rågan om myntverket föranledde dock en lång ch liflig diskussion. — Hos Presteständet har till handläggning örekommit Bevillningsutskottets betänkande, anående grunderna för den blifvande allmänna evillningen. Plenum fortsattes på eft. m. — Hos Borgareständet föredrogs Statsutskotets betänkande, i anledning af revisorernes gransking af statsverket, hvaraf medhanns något öfver 0 paragrafer. Några smärre diskussioner föresommoöfver ätlskilliga punkter, hvaraf vissa terremitterades; största delen godkändes. — Hos Bondeständet föredrogs Bankoutskotels Utlå ande N:o 25, i anledning af de inom amilige Riksstanden framställde anmärkningar id Uiskoltets under N:o 45 afgifna betänkande ned förslag till ett sörändradt myntsystem. Längvarig och lislig diskussion samt slutligen votering, ervid ullatandet i sin helhet bifölls med 55 Ja ot 37 Nej för prosning af förslaget punklvis. mot pluralitetens beslut reserverade sig äåtskilige af Ständets ledamöter på särskilde till prookollet anförda grunder. Härefter företogs till behandling Statsutskottets ullätande N:o 54 i anledning af Rikets Ständers åren 4841 och 1845 församlade revisorers berättelser, angående samma år verkställd granskning af statsverkets samt ndra, af allmänna medel bestående fonders tilltand, styrelse och lörvältning åren 1858 —1841. Ständet asslog: 15:de 2 angående ett anslag af 57,300 Rdr, jemte oguldne räntor till liqv,iderande af den skuld, hvarför Statsverket i och för Lejonbackens ombyggnad håästar; beslutade alt det i 44 2 omförmälda räntebidrag till Höganäs bolag skulle såsom af detsamma förverkadt upphöra, på sätt revisorerne tillstyrkt; förenade sig om en underdanig skrifvelse, att de i 16 2 nämnde äldre dispositionsmedel skulle ingå till riksgäldskontoret, men biföll i öfrigt nu föredragne 22 i utlätandet. Plenum fortsattes på eftermiddagen, då söredragningen började med 17:de 3. (A. B.) Vi meddela nu hårnedan, efter Dagligt Allehanda, såväl konstilutions-Uiskottets Dechargebetänkande som Allehandas reflexioner deröfver, sjemte ålskillige reservationer, afgisne inom Uiskottet mot betänkandet. Allehanda yttrar sig sålunda: kkonstitutions-Utskottet bar nu till RiksStånden inkommit med sitt s. k. bcharge-Betänkande. Au detta Betänkande är ganska klent ämna vi ej bestrida, men skulden dertill är, enligt hvad man ser al reservationerna, icke deras, som gjort anmärkningar, utan deras som icke gjort sådane. De förre ville nemligen afskaffa den hitills följda orimliga methoden att framlägga anmärkningar osver nagra enstaka fall, i stället för att gifva ett total-omdöme öfver Sty relsen i de olika sorvalenings-ztenarne och der: vid anmärka icke blott positiva tillstyrkanden a den ena eller andra shadliga åtgärden, utan oc! den brist på nit, skicklighet och drift, som kat uppenbara sig derizenom, att Konungens Råd gilvare intaga en fullkomlig negativ ställning oc sörblisva i en apathisk overhsambet, da foster landets väl fordrar framåtgaende, samt föreställ sig alt all rättfärdighet varit fullgjord genom ti Protokollet nedlagda creservationerv. Nu syne det likväl af Konstitutions-Utshoftets samtlige Li damoters i Borgareoch Bonde-Ständen särski da meningar, att dessa önskat och yrkat ett s dant behandlingssätt, men sörmodligen hafva d förlorat i den lottkastning, den vi förmoda ä ven i detta fall egt rum innom Utskottet; hva! före Betänkandet fått sin gamla odugliga oc lytta form. Emellertid är det roligt nog att t ga i akt, huruledes Uiskottets Hr ordförand Grefve Gyldenstolpe, i sin reservation helt sp fullt erinrar, att Utskottet icke funnit fler, i summa fem anmärkningar i de mäng tusen regerings-ärenden, bvilka varit föremål för U skotsets granskningl! Och äfven dessa sex å naturligtvis i Grefvens ögon af noll och int värde. Ja! om Hr Grefven och hans siälafrä