I Lördags den 25:dje utkom i sörsaliningssamlingen cKongl. Maj:ts nådiga förordning an gående inteckning af ej mindre ltifsudsstådja, än ock all annan afhandling om nyttjunderat till fast egendom å landety, i hvilken, jemte kungorande det Konungen med Rikets Stinder funnit godt upphåsva sista punkten i 45 2 16 kap. Jordabalken, samt hvad konel. förklaringe den 2 Mars 4802 angnende lifstidsstådja före-fu skrifver, följande stadgar meddelas: F 2. 1. På säll angående arrendeafbandlingar; ingångna för viss tid, föreskrifvet är, skall oc annan handling, hvarigenom besittningseller nyttjanderätt till hus eller jord a landet blilvit på viss tid eller på lisstid upplaten, hos härads råtten insecknas och inteckningen behörigen för. nyas, för att, emot esandeeller intecknings: rätt, hvilken tillkommer annan, än den, som upplatit, eller lika med honom förbunden är halva beständ. 22. Har den, som å annan öfverlåtit sin e ganderätt till fast egendom å landet, dervid sädå som undantag förbehållit sig nyttjanderätt till större eller mindre del af samma egendom, ell ler afkomst deral, ege han säkerhet derför i der ölverlaina egendomen, med den förminsrätt, alhj männa lagen i 44 kap. 2 2 fordabalken obetalc köpeskilling tillägger: men försummar khan att inom den i berörde lagrum utsatta tid, aftasdlingen, hvari förmånerna betingade äro, för hå radsrätten uppvisa och i inteckninasprotokolle intaga lata, eller alt inteckningen derefter behö rigen förnya, njute sedan ej bättre rätt, än fö annat lordringsanspråk. 25. I det bevis rätten öfver inteckningen beviljande meddelar, varde insordl, att inteck ningen inom hvart tionde ärs slut bör förnyas så vidt den skall sortsara att vara gällande. 2 1. Dessa stadganden träda i verksamh från och med nästkommande juni månads mal la jan. I afseende på dessförinnan upprättad, met ej intechnad aftandling af ifrågavarande beska senhet, vare, utan minskning af den rätt, den samma, elter hittills gällande lag, må hunnit medföra, tid att inteckning söka till nästa är slut. (4. B.) — Den vigliga frågan ang. af vissa Bergslage besgård tillåtelse till export af Svenskt tackjern lärer med första förekomma hos Regerinzen A det mäktiga stångjerns-interesset ilriet arbe tar deremot. larer val få tagas för afgjordt; er annan sak år, om detta interesse nu har likik, starka och ensidiga förespråkare i honseljen, so fordom. Man bör och bar anledning att hop pas motsatsen. Ett sorsok med tillatelse att ex portera 50,000 sk: han väl för ingen del var vådligt: och skulle det då bekräfta sig, hvad so numera lårer anses med temlig visshet ufrönt oller alt de allmänna slagen Svenskt tackjern behandladt på samma sätt, som det Engelska med ssenkol och i slamugn, icke gifva bätir produkt i stångjern, än den Engelska rudimate rien; si torde, med afseende å skozens och trädkolens oerhörda dyrhet i England och Frank rike, den utländska nysikenheten på det Sven sha tackjernet, förr än man tror, blifva till i tredsställd. (D. 4) b De fleste bland våra läsare torde hafv sig bekant, att, genom Trollhätte kanalverks om byggnad, dervarande kanal och slussar numer: erhällit så utvidgade dimensioner, att de stör ssla fartyg, som kunna gå på Götha kanal, äf ven kunna vid lägsta vattenhejd passera helt segelleden mellan Wenern och kKattegalt. Til ledning för de skeppsredare och varssegare, son kunde vara hågade att bygga fartyg till begag nande vid transitosart genom landet, har, på Nya Trollhätte kanalbolags Direktions anmodan llerr Amiral J. G. von Sydow uppgjort full ständiga ritningar å tvänne särskilda sarlpa, mec dimensioner, lämpade efter Gotha och Trollhätte kanalers slussar, neml.: a) en skonert al träd. byggd på hravel, af 67 svära lästers eller unge. sår 161 tons drägtighet, och b) en shonert a jern om 853 svära läster eller 204 tons. Der förstnämnde af dessa ritningar, hvilka bägge är försedde med skalor i Svenska och Enzelska so samt kransyska metres, har redan blivit utmärkt väl litbograsieral åå General-Stabens härvarande tithogansisha Institut, som sores ås af Herr Majo ren Dreyer, och hvarest man pu är sysselsat med litbograsiering af ritningen å jernskonerlen I Dessa ritningar, hvilka utmärka sig genom en sårdeles noggrannhet och elegans, äro uppejor. , . Ida i så stor skala, att hvardera haller omhringsi 134 alnar i längd och något ölver en aln i höjd, hvarföre man äfven nodgats enkom från Min chen anskaffa en tillräckligt stor sten till begag nande vid lithograsieringen. Hela detta företag, I så väl hvad ritningarnes uppgörande, som dera lithograsierande angar, är bekostadt af Trollhätte Bolag, som gratis utdelar exemplar af ritningarne åt dem, som deraf ästunda taga kännedom. Då nu, genom statens och enskildes samfälde bemödanden och uppoffringar, så mycket blifvit gjordt för att tillvägabringa den med Götha Ka