Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 november 1844, sida 3

Från en vän i Landsorten till en vän i Götheborg ! Du nämner i ditt sednare bref, att det bittilla ej ätt fort med insamlingen till bildandet af en räddingsan salt för vilseförda barn; men vi ega ju en iker borgen för den goda sakens slutliga seger ej indre i den kända frikostighet, som Rikets drana ad vat vid alle tillfällen, då bebofvet påkallat dess delmod. än i den mannens utmärkta verksamhet, om ställt sig i spetsen för det ädla företaget. Såsom nägot nopmuntrande både för dig och en var, som verkar för det uppvexande slägtets värd ch förädling, vill jag omtala. hvad jag under en re-; a erfor om en äldre likartad välgörenhets-anstalt, emligen Östads Barnhos i Able Härad af Elfsborgs ) I . Y ån — Jag sammanträffade med några vänner, som i i I (Insåndt.) nnerligt gladde sig öfver att dagen förut hafva åiervarit en mönstring och examen med barnen vid ämmnde inrätming. De yttrade sig enhälligt med ådant beröm, att det väckte min uppmärksamhet, ch på min begäran om underrättelser! rörande inrätt! vingens stifielse och framskridande meddelades migjfölanä-: Barnhuset stiftades omkring år 1770 af framl. Directeuren vid Ostindiska Compagniet i Götheborg Herr Niklas Sahlgren. hvilken anslog ungetär 20 hela nantal samt en tunna Guld i Silfver till värnlösa Barns uppfostran och undervisning i kunskaper och slöjder från 5:te äret till dess de blifvit admitterale till H:s H. Nattvard. Pennivgarne insattes i Ritcets Ständers Bank mot 4 procents ärlig ränta, hvilkeu, eburu Capitalet var insatt för omyndiga och dertill värnlö,a barns räkning, lidit den förminskning. som Bankens fallissement och myntets försämring medfört, så att inrättningen. i stället för alt ätnjuta i ränta 666 2 Rdr i Silsver. erhäller blott samma summa i R:co. Genom flera gänger väckta motioner in för Rikets Ständer hafva nitälskande män för inrättningens bästa sökt få detta förhållande ändradt; men hittills utan framgång. och ätminstone må det tillätas oss. att beklaga det en så välgörande inrättning, soom denna utan nagon statens uppoffring visat sig vara, maste vidkännas en sådan förlust. — Genom Tesiators förordnande tillhör värden öfver det hela någon af hans slågt. och eger hvarje innehafvare att nämna sin efterträdare. Sälunda har detta maktpåliggande förtrocnde oafbrufet tillhört någon af Friherrliga ätten Ahlströmer, hvilka alla haft den glädjen att, genom lyckliga val af Förvaltare, hvilka den närmaste värden öfver barnen tillkommer, se den fdle Testators afsigt ej allenast förverkligad, utan till och med förstorad. I början kunde Barnhuset höast försörja 30 barn, som derstädes mjöto vård och undervisning. Från den förste Förvaltaren, den insigtsfulle s.ector Rothoff utgick den välgörande planen. att beredu ett större antal barn förmånen af Testators disposition, derigenom att Barnen öfverlemnades ät godsets underhafvande. hvilka skulle förbinda sig att föda och släda dem, mer deras undervisning skulle framgent, som förut, bestridas af vid sjelfva Barnhuset varande Lärare. — Efter denna plans antagande, kom Barnhuset i tillfälle att försörja mera än dubbelt sä mänga barn, som förut; men deras fysik syntes i början något lida af förändringen. — Detta förekoms likväl snart genom nitiske föreständares och redbare förvaltr tillsyn. och på de sednare 10 ären har inrättningen vunnit betydligt, sedan barnens ordentliga skötsel och behlädnad antogs som första vilkoret för Fosterfadrens qvarblitvande vid gården. Vid sisthallna examen mönstrades 79 barn, som åmjutit värd af godsets underhafvande och nästan-lika många, till hvilkas föräldrar iurättningen lemnat understöd i spannemål och penningar. De mönstrade barnen hade nästan alla ett friskt och frimodigt utseende, deras klädsel var ändamälsenlig och ordentlig. — De visade goda framsteg i kunskaper och mänga af dem egde färdighet i handarbeten. För sin skicklighet i kunskaper hade barnen att tacka en ung akademiskt bildad man, som i 3 år vårdat denna gren at deras uppfostran, men hvilken nu, i saknad af tjenstens beräkning, af omtanka för framtiden, men till barnen? skada, måste lemna sin plats, oaktadt lön och öfrige vilkor äro bättre än de fleste v. Pastorers. Barnenflit belönades genom serskildta premier, och dera: sinne för slöjd och handarbeten uppmuntrades genom exposition af deras arbeten. hvilka slutligen till dera: förmån försäldes till den mestbjudande och iuropade af tillstäde-varande ständspersoner. 74 A41 AA 48