Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 november 1844, sida 2

:r-exporterade varor. Derigenom tror jag att. etta nationella interesse äfven är skyddadt. vad särskildt angår tullen på svenska trävaror, afseende hvarpå en vård talare förespeglat, alt m vi införde alltför stränga tullförfattningar, å skulle detta interesse förlora, ber jag få ernra derom, att engelska tullen varit bestämd ör Östersjävirke till den betydliga summan af 2 per 10 tolfter, och nedsattes för några är edan till 47 sterling, ooh att det, utan allt fseende på utländska önskningar, var endast der nre engelska interessen, som verkade denna redsättning. Svenska trävaror hafva aldrig vait satta i annan kathegori än nordiskt virke i ilmänhet, och jag skulle ej tro, att England höjer en sådan tull af det enda skäl, att en od tullkontroll utan förhöjda afsgilter stadgas i Sverige, hvilket är det enda jag med min motion åsyftat. Herr Lefren: Sedan diskussionen vändt sig något längre in i det ämne, som bar närmaste : sammanhang med motionen, ber jag att få yttra några ord. Här bar blifvit sagdt att det land, som ingenting vill köpa, fir icke något sälja. Det är I. en allmännelig sats, hvars värde jaz icke vill för det närvarande besttida; jag vill blott sorsöka en liten tillämpning. iltiige är ralalivt till sin export och relativt till sin förmogenhet och relativt till sin salhmångd, det starhast konsumerande land i Europa. Det skulle kunna med sifiror bevisas, att Sverige på hvarje million menniskor konsumerar måhända 5 34 gånver mera socker, jemförelsevis med något annat folk; att Sverige honsumerar 5 å 4 gånger mera kaffe, relativt till solkstocken, än något aunat land i Europa; och möjligen skulle älven kunna med skälig säkerhet bevisas, att Sverige i proportion konsumerar mera vin än sjelfva vinländetua, då jag undantager det sämsta slaget of vin, som der svarar emot värt svagdricka. Sverige är således icke någon så dalig kund för utlänningen, att ban skulle göra sig någon särdelebrädska att emot Sverige ösva repressalier, i fall det skulle blilva så pass förständigt, att å till sina författningar litet bättre än hittills. las tror heller icke att man skulle brådska med: repressalier, om Sverige skulle vidtaga sådana I författningar, som andra länder vidtagit. Ett bevis på buru förstandiza vi äro, att, då andra länder skaffa sig ett tillräckligt och lämpliat rörelsekapilal, för att läla sina näringar bomma till flor och bestånd, så konsumera vi så mye; ket, att vi icke en gång eva en skilling öfver alt öka vårt rörelsekapital, och vårt 2rundkapistal, för alt öka vär förmåga att producera me ra för framtiden. Vi hafva en lång tid legat i bänderna på Tumba pappersbruk; dit vända sig allas ögon för att få ett kapital; men det är ie ke något kapital; det år en fix ide hos nationen att så är, emedan hon blifvit sarviklad genom ett långvarigt trassel i sina penningeförhällanden. bet år blott kapital, som man genom flit, omtanka och sparsamhet skaffar sig på den stora verlushandela, när man utgör et folk. Iag tror att Sverice har mycket ännu at göra för att komma till den ställning i handelsväg, hvaruti andra sårståndiga nationer belinn I sig, och jag kan icke dela den liberalism, som ; här predikas till förmån för utlänningen, undet 1 förevändning att det skulle vara nyttigt för sa derneslandet att vara låtisinniat. — Vi mist i skydda våra näringar och skaffa oss kapitaler på Hjannan våg än från Tumba. I I Herr Fåhreus: På den siste värde talaren velat påsta att Sverige är det mest konsum rande land i verlden, eller att det i förballan side till sin folkmängd konsumerar mest af ut I! ländske varor, så vägar jag pastå, att han gjo , i sig skyldig till en ofverdrist. Jag hanvisar ho nom blott till tabellerna öfver Norriges import j bj han skall deraf finna hlarligen, att oändligt myc skel mera af t. ex. kaffe och vin jemsorelsevi honsumeras i Norrige än i sverige. n Hvad det öfriga af Herr Lefrns anförande am ri går, tror jag det vara osverslodigt att å min si da besvara något, om ej hans hänvisning ti n I förståndet af vara tullförfattningar. Det ligge nderuli en, ehuru indirekt bestraffning, som dral ti bar både mig och de öfrige af den värde tala -rens motståndare, som här talat i samma syft ri ning som jag. För min del bör jag likväl der -Yuti finna mlg, då det träffar äfven högre, sock haft att skaffa med sednaste propositioner angå sende tullregleringen. Inrikes. I, Stockholm. Vid den af 11l. K.ke gjor la da inventering af några i R:ddarhusets, kb, hem