Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 november 1844, sida 2

—— Utrikes Nyheter. FRANKRIKE. i Paris den 44 Nov. Hertigen af Aumale afreste den 44 till Toulon, för att derilran till; sjos begifva sig till Neapel. Abd-el-kader skall i spetsen för en hop sanatiske marockaner och beduiner stryka omkring! i trakten af Mascara och skall redan utfört flera Rattias mot stammar, som lefva i vänskapligt sörhallande till Frankrike. En fransk tidving pastar att, enligt hvad bouppteckningen ester den aflidne Nathan Rothschild utvisar, Rothscbildska familjens sormögenbet uppgar till 540 millioner FrancsENGLAND. London don 45 Nov. Repealsöreningen har: från OConnell bekommit en skrifvelse, hvari han sorkunaar sin afsigt vara att infinna sis å del till den 28 Nov. utsatta foreningens veckomote och då utveckta sina åtgärder för den närmaste framtiden. Säisom sådana betecknar skrifvelsen för det första en adress, som kommer att ställas till Parlamentet, med andragande på att de personer, som isynnerhet visat sig partiska vid ledningen af den stora processen, blifva anklagade, och för det andra organiseringen af Preserralive Society, ai fallv, sasom 0 Connell uttrycker sig aden på lagmäligt sätt kan tillvågabrinzas.9 I öfrigt synes denna skrifvelse åsyfta att stilla de sarhagor en 0 onuells förklaring till förmån för Federalismen väckt hos de strängare Repealers. Han förklarar, att han bar uttalat sig för Federalismen dels för att vinna Irlands protestanter, dels ock, emedan Federalisterna lofva icke blott repealen, utan nägot ännu mera, som naturliatvis icke kan vara annat län angenämt för Repealers. llelt bestämdtmotsåcer Oconnell den i omlopp satta underrättelsen, det han skulle htit förmå sig till en öfverenskommelse med Whius till sormån för en re: penlen modererande sederalistisk plan; sastmer påstär han det just vara Whigs, som söka att hindra hvarje offentlig förklaring al Federalisterina suvilkas plan nemligen ännu icke är känd). Slutligen förklarar OConnell, att han på intet vilkor skall eftergifva någon af repealeus grundprinciper och såsom sådana betecknar ban: förI bindelsen emellan England och Irland inskränkt sill gemenskapen af verkställande makten och kronan ; unionsaktens upphäfvande; irländska jÖfverhusets återställande i sin helhet; ny bildning och reform af Irländska Underbuset samt slutligen uppdragande åt det restaurerade Parlamentet af all den det irländska parlamentet före Unionen tillkommande makt, nämligen oinskränkt I lagstiftande och lagskipande autoritet i afseende pbå Irland. Att få dessa repealens grundprinei i per allmänt erkända bland irländska folket utar atskilnad till religion, förklarar 0 Connell vard målet för sina politiska stråfvanden. NEDERLANDERNA. Haag den 45 Nov. Generalstaternas först kammare hade, såsom kändt är, med afseende på frågan om en reform af författningen, i adresser uttryckt en helt annan mening, än andra kam I maren. Vid adressens återforvisning till andr: kammaren har nu denna beslutat, att begge kam Å