Article Image
EHiLUDA MU , — —— — —— bDli crån Red:s Korrespondent. Stockholm den 49 Nov. Med stämdsbesluten lsisll. Lördag angående bränvins-bevillningen, gick det såsom man kunnat motse, sedan Utskotten icke i denna fråga kommo med något sörun nustigare förslag; och det kommer saledes alt VE hufvudsakligast förblifva vid hvad 1844 stadgadt i blifvit, med den förändring att konstbränneriera na, i syunerhet ångapparaler, sannolikt blifva ji högre taxerade. Så hafva tre Stånd onskat, vid i den återremiss de gjort af Utlatandet, till ul-. arbelning af ny tariff. Innan jemnkningsföri slag inkommit och antagits, i fråga om en del j detaljer, är det emellertid icke mödan värdt,s att närmare meddela besluten. Om man skall tro Dagligt Allehandas glädje, Ir på fri-måndagen i går, så lärer denna knapp-f håndiga expedition af en lagslisininasoch be-i skattnings-åtgärd, hvilken i sig innefattar icke i, obetydliga väldkränkningar af enshilta hushållningens omtanka och frihet, gålt in i planeri na hos dem, som vid början af denna ribsdag förklarat siz haft ogonblichligt behof att it omgifva six med håkets Ständer, men snarl. skulle åter församla dem, till att emotiasa del. stora tillamnade resormoch reorganisationsförslag, som tiden ej medgilvit alt genast utarbela. De skulle ock med nöje se om Tull-; berillningen bibehölles nisådhan den är; samt om det nya förstaget till Brottmäls-lag, som komilterade redan aflemnat och Högste Dom, stolen snart profvat, kunde med acklamation antagas; så att riksdagen i Januari kunde slutas?, sedan man äfven hafsat till frågorna i knkoch penningväsendet. Denna liliga onskan alt (1 snart slut på en riksdag, som, sammankatlad synbarligen allenast för en krånina, utan ledniag lemuats, att undertrycka natiohens heligaste och dyrbaraste angelagenhet och öka förvirringen i nästan alla delar af vårt inre samhällsskick, är helt naturlig. kn salan önskan skulle, såsom det sförutsades, blifva en följd af sjelfva den omona regerinas-mgården, och är den blott en följd af anger eller blyesel. så år ingenting annat derom att säga, än att beklaga alt aldrig det konstitutionella stalsskickets princip någonsin kan goras gällande vid Svenska Taronen, och att allena-styrelsens jde annu skall asflågsna svenska folket ifrån möjligheten, att se en sAnM ansvarig ministere, med kunskaper. kraft och mod, i folkets anda, råda och anordna verkställigheten af honungs och falkombuds gemensamma beslut. Skulle åter heta denna förhastade och bortslarsvade riksdag, vara srugten al en plan, att slippa sor flera är fönka på sakerna och lemna under tiden allt i sitt nuvarande skick, 8å vore detta deremot högst olyektist. hlan skall mahända undra öfver detta misstroende hos mia: men jag har funnit, att småsaker ofta kunna yppa störa planer — och som Daglis handa icke blott i det fallet liknar born i huset?, atl inan af det kan bedömma hbviik: personer der åro vilkornma eller icke, utan af ven, såsom ofta visat sig, satt höra elt och annat? i sak, bör man verkligen egna någor uppmärksamhet till ett litet förtroende, som de i går gal sin publik, om tiden för nästa viks dan. pet säger nemlisen, att denna mträffa senast A84T. Jasi! 18472 Shulle det varit det årtalet son menades i Juli thrantalet 4844, då man sad sig snart äter skola se nakionalrepresentalione tillsamman, och dermed icke ringa bidrog, al göra den i alla fall lillräckliga Stånds-förbistrit gen, ännu större? var det verkligen tre sr som man ämnade att taga för sig, till de st ra tesormoch reorganisations-planernas bere dande — eler rättare utarbetande på paj peret; iy kanske blifver det ända hela slut af ansträngningen? Och vtssse man då ej, ot atla fall en riksdag 1847 förestod, i salt m: ; ämnade vågra, eller hos Ådel och Prest afboja, beslutet om rihsdagars äterkomst hva tredje är? Anser man verkligen säsom en ob tydlighet tre år, under Svenska solkets nuvara da öomwersamma. all ej rent af säga olye Å Ållep7

23 november 1844, sida 2

Thumbnail