Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 november 1844, sida 1

Från Red:s Korrespondent. Stockholm den 435 Nov. tEkonomi-Liskotteis ssag, alt hos konungen anhalla om förenkling f de administrativa verken och deras förändring ill afdelningar under minister, eller såsom de wu heta Slals-Departementen, har naturligtvis dont stort motstånd bos Adeln och Presterna. Det alslogs i forgar genom votering al begge lessa stånd, och kommer saledes aut nu inga i nationens stora register öfver de många vigtiga och algorande mål, som hennes valda representanter besluta och yrka, utan att kunna under närvarande standsformer genomdrifva, emot de begge embetsmanna-standen, som folket lönar och underballer med sin svelt och sitt, genom dem, lönlosa arbete. Detta register börjar verkligen blifva rätt vackert. Jag skall söka så homplett som möjligt, meddela det, sedan sakerna na litet mera utveckla sig; men för att göra jer Umlndigt, borde man iche blott hålla sig tt denna riksdagens tesultater, utan älven till sera soregaendes. Det är emellertid märkvärdigt noz, all se karakteren af de nämnde begge standen vid denna riksdag alftmer blottas och visa en så reaktionär tendens, alt man ej en gång inom dem sett den så hallstarrig under någon löregående. bet är deln, som alltsedan år 4809 röstat för ålgärder till embetsverkens förenkling, men uu söker den göra alla försök dertill omöjliga: och Prestestandets motstånd till denna förenkling måste anses såsom blott ett bevis, alt det sober till hyad pris som heldst köpa sig ett stöd mot solkhatet hos embets-hierarkien, hvilken nu styrer ziddarhuset. I hufvudsaken är det visserligen föga behlagansvärdt, att de begge stånden hindra framställAningen till Konungen om en reform, som i alla sall af Mans Maj:ts nuvarande regerinz icke kan Iblifva till full belatenhet utford. Dertill fordras a Inemlisen icke blott att förändra namn, och emsbetsrum; man måste gifva en helt annan anda ät embetena: en anda af sann ottentlighet , fullt ansvarig verksambet, och behof af all tjena KoÅnuggens och nationens förenade sak: icke makten allena, på det allmännas och enshillas bekostnad. Och huru skulle man väl på det bela -unna begära att fi grunderna för en administrativ reform så föreslagna af ministören, då man icke en gång kunde sorma Utskottet att fram