Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 september 1844, sida 2

AR 1ULn 35 ARR ME PRV NIMETM ASU MY SR MV v samma. Alt Svenska Biet ännu icke vx trat någon förvåning öfver ifrågavarande h nungabeslut, låter sig endast förklara af tve ne skäl, nemligen: antingen, att det icke 2 gat gifva sina känslor luft, eller ock att c är betänkt på, att i en insänd artikel, 1 rande denna sak, på en gång utgjuta sin ha och sitt etter — visserligen icke emot Konu gen, utan emot Ignell. — Utgången af a Lefren-Cronstrandska tvistemålet är så myel mer att lägga märke till, som man i allmå het tror sig veta, att n. ni. Konungens f. Cuvernör, n. v. chesen sor Ingeniörkorps C. S. 0. med St. k., H:r J. P. Lefren, dan sordna dagar står synnerligen högt i M:ts ynnest. Har nu, som vi sett, detta ir ma forhållande icke på något sätt kunnat inv ka på II. Ma:ts rätiskänsla, så bör man if: der något sådant alls icke kan ifrågakomn halva ännu mera att förvänta och hoppas. Jag tog mig för någon tid sedan, i ett af 1 na bref till dig, friheten att nämna, det n enskilta öfvertygelse vore den, att H. M. I nungen fattat till princip, att aldrig söka i verka på någons öfvertygelse. Att han ej h ler sjelf är tillgänglig för några sidoinflytand tyckes, bland annat, utgången af ofvanbemä tvist hafva ganska tydligt ådagalagt. Så b det äfven, enligt min osörgripliga tanka, ra. Oscan kan med sin personliga, indivi ella ynnest och vänskap hedra hvar och e som han finner vara värdig desamme; men I NUNGEN får icke vara tillgänglig för något : nat, än hvad hans höga kall, hans magtpål gande pligter såsom Folkets förste och hi ste Styresman bjuda. Blott under sådana f hållanden och med sådana prineiper för sitt har lingssätt blir det honom möjligt att närma s kanske tillochmed uppnå, idealet af en kon: tutionell monark, af en Furste, som oförvilld framskrider mot silt höga mål, det: att rep sentera allt, hvad dygdigt, ädelt, upphöjdt o storsinnadt Nationen eger. — En Konung, se ständigt söker att inponera på andras öfver gelse, blir småningom sjelf, på grund af r procitetslagen, tillgänglig för yttre impulser o slutligen, förr eller sednare, ett verktyg i de eller deras händer, hyilka förstå att — bega sig af hans svaghet. En Konung åter, sc ingen egen öfvertygelse har, utan måste sö den hos andra, är komplett oduglig att re ra; Sjelsständighet utan envishet, rättvishet tan något slasveri under bokstalven, höghet tan despotism, klar och snabb urskiljningsfå måga, redlig och fast vilja att bereda sitt fol väl — se der några af de kardinaldygder, Regent bör innebafva; men huru mänga k na väl berömma sig af att ega ens de alla? Svenska Biet egnar då och då det f dig nu liggande bladet en särskilt uppmär samhet. I ett af dess sednaste Nummer het det, att om man vill lära känna det s. liberala partiets verkliga tänkesätt om det n systemet, så bör man läsa Götheborgs Hå delsoch Sjöfarts-tidning, hvilken hela tid bortåt varit temligen öppenhjertig. under C alt Sltockholmstidningarne af samma skrot o korn dels ställa sig såsom teckenförbidande ne trer, dels sjeska ända till löjlighet. — Det å som du ser, en slags kompliment; men so icke på långt när är så väl ment, som d låter. Sak på bak vore emellertid högst e saldigt att taga, och man bör sålunda ha enkelt bålla sig till ordalydelsen af ifrågavara de bi-kompliment och för öfrigt spörja om res Biredaktionen först nu, på de sednare tiderniå varseblifvit att Handelstidningen, i fråga om a uttala sin mening, varit öppenhjertig? J bar så der lemligen noga följt med den ilr gavarande tidningens polemik och kan såled intyga, att den ifrån sin början till innevara de dag, aldrig stuckit under stol med hvad ken det gamla eller nya systemets tillgörander utan tvertom försökt att stölla dem så, att d kunnat framstå i sin rätta, om ock ej al tid fördelaktigaste, dager. IIvad som isynnerhet bör räknas den till sörtjenst, är, min tanka, att den hvarken fattats af den föl tjusningsyra, som bemäktigat sig en och anna af dess resp. kolleger, eller blifvit ett tecker förbindande neutrum. såsom några andra, elle en pessimist, såsom t. ex. Svenska Miner va. Jag tror följaktligen, att den intagit el position, som den, utan att afvika från san ningen och utan alt behöfva frukta falla i nå gra framtida inkonsequenser, kan bibehållaf Månne bufvudstadens tidningar befinna sig samma sordelaktiga ställning? Aftonblade beter sig som en gammal gubbe, hvars mös sa blåst utaf, och som nu mäste vandra öfve en svag is, för att ålerbekomma densamma : del pröfvar och tittar och stampar och undersö ker, huruvida det kan vara rådligt eller våd igt alt gå vidare fram, och mössan, mössa vill det dock på intet sätt förlora. baglig! Allehanda tyckes hafva uppossrat sjelfva di