fen Kongl. Propositionen om Statsed verkets tillstånd och behof( Fortsättning från N:o 105) Hvad angår Sjette Hufvud-Titeln, sor CivilÅ eparlementet, så synes väl det ringa tillskott, pm nu för denna titel begäres (6, 500 Rdr) Hl visa, att Regeringen hyllat principen att förusJisfva inom de nu besindtliga anslagen; men psinnas det att denna titel innefattar en del aater, der reorganisationer äro behösliga, samt RAUpremål som äro af så omfattande vigt som ördbruket, Handeln och Näringarne, så visar h. fer detta förblifvande vid de gamla zilfrorna ga beslutsamhet att företaga något. Man har Aksgärt 4000 Rdr till, eller inalles 3,676: 12 wår Tabell-Komissionen: en inrättning, som om 2 Min förvandlades till en Statistisk byrå, säkert UÄnde skötas för mindre summa afen Embetssan, som sjelf bekostade sitt skrilvarbiträde, h då tillika samlar och upptager en hop anon da vigtiga ämnen, än blott solkantalet, dess umaginskning eller ökning, o. s. v. Man har 4 Jr Landtmäteri-kontoret begärt 3000 Rdr, till ng. Sockenkartors och Sockenbeskrifningars uppttande: ett arbete, som nu åligger Komissionsndtmätarne, utan att taga i betraktande att (ND, bssas i allmänhet vanlottade ställning, lönlösa dm de äro, gör det snart till ett oundvikligt khof att ordna och reglera något för dem, Ch detta anslag lämpligare kunde ingå i den ddiga löne-staten. Att man ej vidgjort näsmyt med Landt-Staten kan väl förklaras derinom, att frågan väckts om dess lämpligaste . sfganisation, och en Komitt utarbetat ett förhg derom; men då det icke är LandsholdingeAAnbetenas inre organism, som allenast behöfde ...särbättras, utan äfven deras förhållanden till ja AAmänheten borde på annat sätt ordnas, sedan onfpmmunal-principen åtminstone finnes till en böru erkånd och, ehuru ytligt, införd i landet, ser man äfven häri en anledning alt beklaga Regeringen så skyndat med Rikets Ständers tfinmankallande, att hon icke kunde sramläget högst behöfliga, länge yrkade förslaget, t få instruktionerna för Lands-Statens tjenstemän öfversedda och förbättrade, då i sammanang dermed äfven inom denna Stat, stora saFer kunde uträttas med nu ägande medel. Jag yt I blott nämna hvilken förenkling, hvilken besharing i direkta och indirekta kostnader det ulle medföra, om man indrog alla de nuva4 ef ände landsbosdinselonerna; om sördelade Läen på ett lämplig are sätt: de blefvo väl då doligen 52 a 55 till antalet ; om man bestämhvarje Landshöfdinges lön till blott 4000 Ir, i ett för allt; om man sedan indrog alla Ftonosogdetjensterna, gjorde Häradsskrifvarne till Wp för Kronouppbörden egentligen redovisande, higd nt uppdrog åt Länsmännen sjelfva uppbören och alla Kronosogde-bestyren i — executiv — sd g, m. m. Huru mycket lättare och med minFe omgång skulle icke då alla ärendena gå, vnbh hvar och en få göra sin tjenst, men icke Äsom nu göra andras, ända ned ifrån fjerdingsifännen. ÅAtt Regeringen kunnat föreslå, att sortsaranun gifva åt Institutet på Degeberg 10,000 Rdr . Wåligen, bevisar huru föga man inser tsakernas Å rlliga skick, oeh huru man låter dåra sig vd ensidiga uppgifter. Våra så kallade jordaurksskolor blifva snart ett godt bihang till gra gynnande possessionaters privilegier. aj Regeringen har för denna titel begärt 892,500 fr i extra anslag ; hon har öfvergifvit tanJan på Svea Kanal, såsom fordrande för mycet; men rekommenderar nägra båtleder till jelmaren, dertill enskilda tillika vilja bidraga, saslag till hamnbyggnad vid Tidköping, och en hjbyg ggnad vid Venershorg. beremot begäres yå 50,000 Rdr på tre år för ut tdikningar och af: ppningar af sanka trakter och sjöar till bese) dande af odlingsföretag och 400,000 till omggning och förbättring af backiga eller otjenga delar af allmänna landsvägarne i Riket: od hcira ändamål, men som synas kunna vinnas 0 andra sätt, ån genom direkta Statsanslag, um de verkligen äro så nödvändiga eller nytga, som del nu sörespeglas af de inleressehade. Onekligen kunna fall uppstå, då Staten ör understödja och srikostigt understödja såsana företag ; men det bör likväl då ske med Ascende på en storre, allmän nytta, och i våleräknadt samband med den fördel som det Umänna verkligen deraf drager; eljest är och litver alla dessa utgifter blott presenter till uskilde. Att Regeringen ibland dessa anslag intagit od 0,000 Rdr till Hollenderier, visar att den hvardt len tagit lärdom af förra seklets erfarenhet eler af vår egen sista tids, med Schäferi-uppmuntringarna. be sista hafva blott gagnat en ch annan Stats-Gumse ; de föreslagna holläni erierna, skulle säkerligen på sin höjd bidraga It göda ett och annat Räkefin —