Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 september 1844, sida 2

e grundlags-sörslagen besannades det, att allafi e ibland dessa som hade någon större be-sk delse för det konstitutionella statsskicket af-Ih ogos, såsom t. ex. att utsträcka föredragan-ti e statsråds skyldighet att vägra kontrasigna-li on äfven till beslut, som äro uppenbarligen h ridande mot Allmän Lag (nu står i 2 581Yv lott omtaladt Regerings-formen, ehuru i An-nm varighets-Lagen älven allmänna lagen finnes d ntydd), och att i grundlagen bestämma sättet i r ör vinnande af Svensk medborgarerätt, 0. 8.1 Den enda punkt af vigt som bifölls, oche , om således nu är fyra ständs beslut, var den k. Indragnings-maktens afskafsande, genom s ttagandet ur Trycksrihets-förordningen af detsl id 1812 års riksdag olagligt deri inforda mo-l nent 8, uti 3 4. Alt detta beslut får Konal. j anction torde väl ej böra betvislas, då helae tadgandet alltsedan H:r v. Hartmansdorffs ut-se sning af Hof-Cancellers-embetet icke tillämpats, se ch Justitie-Ministern nu på Riddarhuset un-Åt lerstodde beslutet, genom förklaring alt eni )roposition vore färdig att ifran Regeringen i sgilvas, af samma syftning, deräst förslaget nu sslogs. Detta nedtystade motståndet och äfven tr v. Harlmansdorff nöjde sig med blott en eservalion på förhand, så att icke votering en säng behösdes. Skulle man kunna draga någon slutsats af let nyssnämnda upptrådandet af Justitie-Ministern å Riddarhuset i denna fråga, så vore det väl naturligast att tro, det Regeringen funnit sin tysta röle medfört allt för många obehagligheter och lemnat i händerna på det reaktionära partiet, hela den enlalldiga konservativa massan, som detta parti inbillat att det handlar i och för konungamaklens interesse; men då är ock denna sena handling ett bevis på rådspersonalens ringa förutseende och slapp-! bet; ty hvem visste ej redan i början af riksdagen, att alla reformerna skulle på kiddarhuset afslås, om ej Regeringen förklarade, senom de der representerande ministrarne, sina åsigter. Af bifallet å Riddarhuset till indragningsmaktens afskaffande, bar man sull rätt alt tro, alt äfven representations-reformen der kunnat gå igenom, om Regeringen velat verka för den, öppet, oforstäldt och beslutsamt. Ännu afhoras inga resultater af de serskilda menings-nyanserna angående representations-frågan. bet pästäs likväl, att en del af dem, som tänkt på ständsval, börjat finna att de måste afstå derifrån, och de som hittils vaggats i hoppet att få se ett Ölverhus eller någon dylik tillstymmelse, lära nu vaknat ur sin dröm. Man plågar blott sin bjerna med planer, huru folkets stora och eniga opinion skall hunna kringgås och under sken af samfälda val, makten läggas i vissa klassers händer: ett bekymmer, som numera är onödigt, ty massan af nationen har redan nog besinnat sig, för att ej låta lura sig i denna del, och dess representanter i Borgareoch Bonde-Stånden skola manligt afvisa alla sådana forsök, att kränka Der naturliga rättigheter. I Det har visat sig af befallningen angående Hofvets fortfarande sorgedrägt, intill den 6 nästk. October, att meningen icke är till att dessförinnan låta kröningen gå för sig. Anledningen lärer vara, att anordningarna icke j medhinnas; men berättelse är, att någon svårighet uppstått för att nog tidigt erhålla del sor kröningsmanteln behöfliga sammet. Vid be slämmandet af beställningen synes lihval son I I ingen justemilieu tanka bordt kunna verkz sppskof, i detta fall; ty man har ej anna I val än att hemta detsamma, från Paris eller — Petersburg. K Å —— — ——— 5