och Ehonomi-Utskotten. Sar vid Kongl. Maj:ts pr0e1101 Hill Stetovvimete tillstånd och behof; remitterades till Stats-Utskottet. Petter Claesson från Eifsborgs lån: om tulltaxans bibehållande i det skick, den nu befinnes; remitterades till Bevillnings-Utskottet. Fredrik von Zweigbergke från Skaraborgs och Anders Erilesson från Elfsborgs lån: om ändring i och förtydligande af författningarne angående snöplogning och skottning; remitterades, etter en längre diskussion, till Lagoch Ekonomi-Utskotten. Petter Månsson från Jönköpings län: 1) om :bestänmnande af kronofjerdingsmans åliggande; remiss till Lagoch Ekonumi-Utskotten; 2) om ny reglering af indelningsverket; remitterades till StatsOlof Jansson från Stockholms län : att fattigafgiften i sterbhus må utgå af behållningen, och icke. såsom hittills, af tillgangssumman; diskuterades, hrarefter remiss till Lagoch EkOnomi-Utskot ten. Nils Persson från Kronobergs lån: om upphörande af rusthållsskyldigheten för Smaländska provinserna, och om jemkningen af roteringen i samma land-ort; lades på bordet. Pehr Sahlström från Stockholms lån: om ändring i 4 och 5 24 kap. Byggningabalken, så att hemman, hvilka ingått eller ingå i frivilliga brandstodsbolag, må anses uteslutna från de i nämnde lagrum påbudne häradsföreningar. Ansörande i samma ämne af Johan Peter Brattström från Wermlands län: diskussion, derunder motionen biträddes af Johannes Andersson från Skaraborgs län m. fl.; hvarefter remiss skedde till Lagoch Ekonomi-Utskotten. Derjemte upplästes anföranden af Erik Eriksson från Westerås län, angående folkskolorna, och af Matts Persson från Stockholms lån, med tillägg i hans memorial rörande tulltaxan; remitterades. Ståndet biföll Talmannens framställning, att representationsfrågannuskall företagas nästa Onsdag samt opinionsnåmnd väljas nåstpåföljande Lördag. De hes Ridderskapet och Adela den 20 dennes väckta motioner vore följande: Hr Lagergren, Anders, föreslog inrättande af Seminarier för skollärares bildande, stödjande sig på skolrevisionens yttrande, dock med detuttryckliga tillägg, att den praktiska kursen skulle genomgås såväl efter gamla som nya methoden, samt i sammanhang dermed, förslag om upphäfvande af indigenatsrätten, och allvarliga profs arfläggende för erhållande af skolsysslor. Friherre Raab, A. C.. föreslog en förändring i beklädnaden för beväringen ; motionären anförde att de kläder bevåringsynglivgen erhåller af kronan. icke passa saml på intet sätt motsvara propretens foräriugar; ansåg den nuvarande uniformsfracken böra förändras till enkel slät blå kollett och trodde, det beräringsynglingen sjelf, mot ersättningen af kronan, ville bekosta sin beklädnad. Hr af Dohlström, J. J. ansåg nödigt till skydd för den mängd personer i Elfsbo län, samt i det dertill gråusande Småland, hvilka, i auseende till jordens vanlottade bördighel, sysselsätta och lifnära sig med väfnader, att införseln af ruämnen, som äro nödiga för nåringarnes bedrifvande, genom lindriga tullafgifter bör befordras, men deremot, att införseln at tillverkningar af samma raämnen genom höga tullafnaifter bör försvåras, och föreslog, i följd deraf, förböjd tull å bomullsväfuader samt nedsättning å tullen för åtskilliga sorters bomullagarn m. m. Ur af Huss, att den spanmål. som ifrån Hoernösands stift ntgår till Upsala domkyrka, måtte. sedan en domkyrka i Hernösand kommit under byggnad ansläs till densamma. Friherre kRaub. (. G. om förändring i ordalydelsen, i väl rensad cch strid säd, i den kongl. förordningen om ärliga afradsoch kronotiondespanmal, till Åväl rensad och god säd, samt bestämmandet af en us vigt a hvarje sädesslag. Hr Klkngstedlt, G. h., att Rikets Ständer måtte tilll Kongl. Maj:t ingå i önskuingsväg med den anhallan, utt ITongl. Ålaj:t. till sörökande af banken-silfverfond, måtte anmana gallmänheten att till banken Öfverlemna eller försälia sitt öfverflödiga silfver. (11 l7 Ar von Hohenhausen. om anslag till postverket för inrättande af en dubbel postgang vintertiden tillj Gottland. I H. E. grefve Löwenhjelm, G.: om beviljande af ett anslag, stort 2.000 Rdr Bho, ritterliets-, historieoch antiqvitetsakademien för inredandet af den lokal i rigsgäldskontorets hus som dertill blifvit upplatenHr Bildt, Knut: att de officerare, som enligt 2 artikeln erlägga bevillning för innehafvande tjenst, mätte sa afräkna så stort belopp af bruttoinkomsten, som utger i ackord-räntan. Grefve Lerenhaupt. Patrik: om förhöjning af böter för personer, hvilka förskingra deras i qvatstad belagde egendom. Motionaren föreslog, att bötesbeloppet måtte stadgas till minst halfra värdet) af det förskingrade. I Frih. Baab, A. G.: att alla de förändringar il något läns markegångstaxa, som i vederbörlig! ordning slutligen varda faststålda. må blifva gällande för samtlige räntegifvare och räntetagare inom länet. Ur Pankull. (. S.: om åigärders vidtagande samt statsanstags beviljande fill förbättrande at håst-, kooch fårafveln i riket. Grefve Wirsen, A.: angående ullproduk tionen i riket samt i sammanhang dermed förhöjning å införgelstulien för grof ull och deraf följande lika behandling för all ull. ilr von Heijne, G.: om förändring af 68 och 108 8s al nu gällande bevillningsförordning, hvilka röra taxeriug och bevillningsafgift å landtegendomar. I sammanhang härmed yttrade sig hr Cederschjöld, P. 6., med anhållan, att sist uppgjorde köpesumma måtte anses såsom rätta bevillningsvärdet äå egendomar i Stockholm, och icke, som nn är fallet, brandförsäkringsvärdet. som oftast för högt upptaget, vara grunden derför. Hr Durietz, F. G. om husbehofsbränningen och hämmandet af bränvinstillverkningen; föreslog att alla första klassens pannor, som tillverka mer än 3,000 kannor, måtte för hvarje öfverstigande kanna erlägga 4 sk. Bkos skatteförhöjning. Hr Hammarberg, 9. A. i samma ämne, om grunAo om — -————-—————— — JM —— — 2